Aftonbladet – 3 augusti 1855, sida 2

oo TEATER. HUMLEGÅRDSTEATERN: Don Juan met sin vilja, komedi i 3 aktar och 1 tablå, dramatiserad af P. F. Trautmana efter romanen Ett är af Emilie Carlen. — Jungfru. Lena vaudevill i 1 akt efter E. Böghs danska original. Om dramatiserandet af romaner i allmänhet är en kinkig sak; så gäller detta särskildt om den roman af fru Carlen, som fått ge en tysk skribent ämne till en komedis, hvilken för närvarande gifves å Humlegårdsteatern. Denna roman, somsig sjelf är ganska underhållande, såsom det mesta som fru Carlea skrifver, företer dock färre dramatiska momenter än många af hennes andra arbeten. Någon synnerlig förmåga af dramatisk kombination har icke heller den tyske bearbetaren ådagalaggt; hans produkt kan med fog betraktas såsom temligen klen, äfven om man endast fäster sig vid uppfyllandet af de yttre dramatiska fordringarne. Ser man på styckets inre halt, så är det mer än klent och rör sig på en mycket slipprig grund. Hr Trautmann har begagnat det gifna stoffet efter sitt eget hufvud och -dervid fått tillsammans ett opus, kom den berömda romanförfattarinnan svårligen skulle vilja erkänna för en af sina litterära descendenter ens i tredje eller fjerde led. Stycket saknar: all dramatisk karaktersutveckling, och de osannolikheter, som redan finnas i romanen, bli här allt för påtagliga och groft förstorade. Det är icke gerna möjligt att någon för allvar kan tänka sig scener, sådana som här förekomma, passerade i lifvet; att hela framställningen skulle stå i någon öfverensstämmelse med vårt sociala lif och våra förhållanden vore för mycket begärdt, då vi veta att en stor del af våra egna komediförfattare, på hvilka våra förhöppningar om en nationel dramatik, sådan man t. ex. eger den i Danmark, skulle vila, sakna icke blott-begrepp om dramaisk komposition, utan äfven blick för. vårt if och våra förhållanden och uteslutande röra sig med det stoff och den verldsåskådning Rv ———— AA AK eNrvvsovsmeen