Aftonbladet – 1 augusti 1855, sida 3

gjorde ofantligt. Det förklarade, eller rättare det, förklarade icke krig emoöf Ryssland, utan det förband sig att inkräkta dess område. och att med våld tägäraf detsamma bwadsdet vägrade i godo medgifra. Detta vär visserligen ett mycket rörande prof på tillgifvenhet för vår sak; det ver tillika en värdefull förstärkning för våra vapen. Kejsaren förstod ej att hålia denna tappra och tiligifna, nation räkning härför, . Han fattade misstankar genom den obetydliga olikhet i tillgifvenhet som .vi angifva mycket skarpare in den var, och: han visade Piemont ett -3ystematiskt missnöje, fom försatie -ministårer Cavour-Ratazzi i den falskasg:o ställning. Till att. börja med, vägrade han, aft i Wien, såzom han bordt göra, understödja Piemonjs rättmätiga . klagomål rörande seqvestern a: egendom. .som tillhörde emigrerade lombar:der, hvilka blifvit, naturaliser.de gom sardia ska. undersåter:Detta vär er af dv första förmåner som Turinerksbinettet påräknadst ersättning för sin uppoffring; kejsaren förble! likgiltig vid lösningen af denna vigtiza fråga, som, borde. ha blifvit framställd till Osterrike i peremtoriska ordalag. Englard ensamt gjorde några framställningar i saken; men illa understödt. a? franska regeringen, uppsköt dt denna vigtiga sak, som Österrike skall låte förblifva. osfgjord tills en allmän fred kär åstadkommas. ; i För Piemont, var det så mycket mera aårande att, blifva sviket i demnz 82k, som saratidigt dermed den österrikisk-:chweizisks förvecklingen löstes på ettfördelsktigt sätt, Kdjsåren gjorde för Schweiz, som förblifvit ru tralt, hvad han vägrade att göra för sin buadgförvardt Piemort. Kontrastea ver a tande. i res . i Piemontesiska kabineltet kunde äfven tifo sigfå rätt att-rär-det deltog i striden äfeen å deltaga i öfverläggningarne i Wien oa 3: gen på intressene, för hvilka J-t oripit il vapen: :Derom blef icke ens någon iräga., å kejsaren under sitt vistande i Londo: yttrade sig om förvecklingens karakter och prisade de -allisrade makternas högsinta. bemödsnden, bade han intet-endsa beröromande orä förPiemosat.; Dermajöfverlsgda och systematiska tystaad hade något förödmjukande. icke för, sardinska nationen, men för de män som engagerat densamma. Piemont har intill deana dag icke fått något. annat slags ersättning för sitt biträdande af vårt vesterländska förbund, än grefve Nasaelrodes cirkulär; hvars tyngd är svår ait böra. rs re 5 LÄG ; Detta exempel sär , icke .förledande för ie öfriga makterna af andra rangen. i hopp:s att piemoöntesiska söldätern icke derföre. skola strida med mindre kraft, och att.de skola häfda sitt gamla och lysande rykte för tapperhet. (Forte. följer.)