Aftonbladet – 31 juli 1855, sida 2

Följden blef emellertid i början att de priser, som togos af vestmakterna, fördes till Eagland och der försåldes på auktion; men sedermera hafva de krigförande fännit baqvämare att föra dessa priser till Memel och der försälja dem. Fiera sådana fall hafva på de sista månaderna inträffat. Preussiska regeringan lärer likväl obestridligen kumna anses så god neutralmakt som någon annan ja, till och med en smula ryssvän, och om man ej bedrager sig, så lär man här snarare vilja antes stå en hårsmån närmare intill vestmakterna än hvad Preuesen gör. När emellertid en så neutral makt icke finner något hinder i att låta priser försäljas i sina bamnar — en rättighet som ock tydligen hör till neutraliteten, hvilkst begrepp 1 sjelfva verket innefattar, att den neutrala makten skall till de krigförande å ömse sidor fortfara i samma förhållande af fri och obehindrad trafik som uader freden — månne icke detta bevisar hvad den ifrågavarande bestämmslsen i sjelfva verket innebär, och i sin mån jemväl tyder på hvilka utsigter äro att vänta för framtiden? Pe — Vi kunna ej neka oss nöjet att meddela våra läsare Öresundspostens sedsasta sMemoirer öfver den förflutna vecka , hvilka oå memoireförfattarens vanliga ironiska vis tommentera lord John Russel!s utträdande ur epgselska kabinettet och derjemte i förbigåend kasta några intressanta sidoblickar på förhållanden som ligga oss sjeifva närmare: Arme lerd John Russall! ... Hvem eriorar sig ieke huruzom den gamle lorden i vintras en mindre vacker dag måste kanka tad till Wien för att på eagelska ksbioettsts spseiolla och extraordinära vägnar deltaga i dessa stera eeh rvidtatsesnds kenferenser, hvilka sedan vid iredje pumkten komme så snöpligen af sig? Det var ett hundvädar oeh kallt som fan! Men lerd John var utsedd till effer ech måste ge sig af; det var hans mimien. Det är sannt att han teg några vackra fruntimmer med sig i Äkdenet, men snfin — han hbadg haft dst bättre och lugaare och jeqvämligare hemma i Loaden och, när han nu i alla fall kem tillbaka med eförrättadt ärende (jz menar från kenferensen), kan man ieke säga annat ån att det i dat hela taget var en färd, som han så garna kunde ha haft egjerd. Nåväl, men lerd Jehas elyckliga stjeraa har icke velat att det skulle stanna dervid. Denna förbaskade Wiener-resa har haft långa efterslängar. Icke neg med att han i sin tid spelat en dålig fiel i den österrikiska konferensstaden, der garnle lordsn! Hån har för omzket nu äfven måst slutligen afgå ur engelska kabinettet. Det är kanske rättvist — jag vill till och med tro att det är så — men det är hårdt. Oeh man ändrär nu om hans ärliga kristasa namn Jabn-. till det hedniska Janus (guden med de två fytiomomisrna, routralitsisgnden !), eeh nästa gång ban sisar sig i Hydepark skall man uthvissla honom som sn dålig histrien. Jag har redan sagt det, ellt äetta är skäkeriigan sanska rättvist. IHverje dylik Jånus skall utån tvifrel, hvad det lider (först och sist af den omutliga historien), blifva othvisslad, kastad öfver bord; de bafra aldrig dagt och duga mindra än någonsin, dessa storheter med två ansigten, med ett handslag (uppriksigt, eerdiali, förtreiigt!) till höger, och ett annat (uppriktigt, e-rdiait, förtroligt!) till venster. Men här år jast frågan om Jaous Russell, som nu blifvit jasad på dörren, då han i det hela taget icke är så synnerligt sämre än månger annän, som sitter qvar åerinvanför. Hvarför endast has yräkts utb? Är då rd Pal merston en Jupiter och lard Panmur2 en Mars, höjde ifver mersklighetsn och oåtkomliga för alla små nenskliga efierräkningar ? Jag tror det icke. Hvarken att lord Palmerston är 3 Jupiter elltr evigt betryggad genom sitt krypikytteri. Ganska visst, det tar tvärtom en ända med hela lotta förarma sällskap, hela deona Janus-Olymp. Kn inda, tilläfventyrs med förskräckelse. Oc vi skola ipplefva denna katsstraf. . Englands folk har längesedan högljuit lätit förstå tå det ieke är tillfreds med dess Niezandrarv, att jet vill ha rent spel ech stil i svärdet. En vacker jag skola Niekandrarne nödgas samtoch synnerligen aga afsked. Niekaadrarne i England, Niekandrarne annerstädes. Deck — kanske någonstädes icke, i Svarge icke (18 framåt vi tilifalligivis egde nägon Niectander, åfreno il). Ty ti Ero belåtenhetene glada folk, vi gro statusquoismens braminer, makligt sträckande vär trefliga tkamen i snådenos solsken; vi veta att finna os i amständigbaterna ! Det visste vi när t. ex. ryssen i sin tid tog SrveaJerg, det vissie vi pär — Fast, eannt nog! den gängen visste vi likväl att eke så alldeles fi na os i omständigheterna. Men jet var ett undantag eeh den gängen hade vi en jdlersperre, som för sin del — ieke var nigon Ruiill o ÖSTERSJÖN. Kronstadt. (Journal de S:t Pet.) Dem 17 futi förblef den fientliga flotten på sin förra sakarplats, men detaschsrade em ångare och om kazorbåt, hvilka närmade sig nordrännan, nen drogo sig derpå åter till Sottan. Den 8 förblef flottan jsmväl på sin förra plate, pen afsände ett linieskepp till redden samt 28 fregatt och ex karoabåt till nordränsan. imot aftonen närmadsa sig två linieskepp och vå kamonbåtar till Krasnaja-Gorka, kastade ankar oeh sköto på telegrafeu. — Fredrikshamn. (F. A. T.) Fienden har len 9 (21) Juli med 4 krigsfartyg, hvaribland am fregatt, baskjutit staden Fredrikshamn. Striden med vårt artilleri har varat tvenre immar, hvarefter de fiextliga fartygen drogo sig tillbaka, Några kompanier af 4:da indelta inska skarpskyttebstaljowemn, som begagnadss sid detta tillfälle, hafva utmärkt sig genom in beslatsamma tapperhet. UTEBIRES, De i dag ankomna södra posterna med