Aftonbladet – 31 juli 1855, sida 2

tänderna ; efter några ögomblicks tystnad sade han till bokhållaren: Godt! Låt Sidon stiga in, men bed honom gå sakta och icke bullra.n Jag reste mig upp en smula för att se; en muschik inträdde; han var lång till växten, omkring trettio år, groflemmad, hade frisk hy, ljust hår och små friserade polisonger. Han bugade sig tre gånger för belgonbilden, i det han gjorde korstecknet, helsade på konforschefen, tog med begge händer sin mössa och rätade upp Big. God dag, Sidonl! sade min värd, i det han opererade med sin stchety. sGod dag, Nicolai Eremeytsch! I hurudant skick äro vägarne ? I godt skick, oberäknadt litet smutsn, svarade bonden, som talåde sakta och långsamt., Din hustru mår bra? I det närmaste bra.n Bonden suckade och satte fram ena foten. Min värd satte pennan bakom örat och snöt tig. Ng, hvad för dig hit? sade min värd, i det han åter stack sin rutiga näsduk ifickan. aJo, kors, man fordrar timmermän af 038, Nicolai Eremeytsch. Nå, en sen? Ha ni icke sådana?, sSkulle vi inte ha sådana, då det finns skogar på godset. Men se nu ärarbetstiden inne, kära Nicolai Eremeytsch.s Arbetstiden, söger du! J arbeten gerna åt sådana, som ingenting äro för er; men fruns arbeten, dem förrätten j mindre gerna. Att arbeta här eller der, det kan komma på ett ut, tyeker jag. Visserligen, kära Nicolai... men ändå, ser ni... Nå, hvad menar du?a Jo, se arbetslönen här...