Aftonbladet – 30 juli 1855, sida 3

taga en djuptänkt och snillrik teckning af landets tillstånd och .de förnämsta handlande personerna under ifrågavarande tidehvarf, en teckning visserligen ej fri från inverkan af holsteinska åsigter(och den kunde, med de källor som stodo Geijer till buds, ej blifva def), men som har den oförgängliga förtjenst att första gången bafva bestämdt sagt hvad det dittills mycket klandrade, men föga begripna. regeringasättet var, och med en klar hetsom ej kan öfverträffas hafva angifvit dess -brister. Efter denna tecknings utgifvande hafva sjut ton år förfiutit. Derunder ba ytterligare åtskilliga vigtiga handlingar rörande ifrågayarande tidebvarf kommit i dagen och en och annan dithörande interessant monografi blifvit utgifven. Men någon utförligare skildring af hela tidehvatfvet än den Geijerska har ej blifvit försökt. Början till en sådan är det vi nu fått mottaga.i hr M:s bok, hvilken redogör för tiden 1719—1730:Genomstiteln är emellertid an gifvet, att arbetet ej gör ahspråk på att vara en fullständig historia öfver tidehvarfvet. Hr M. tänker för högt öm historien att för hvsd han gifvit göra ett sådant anspråk. Han kal ler: sitt arbete. politisk. historia, en benämning bvarmed: han; att dömma. efter den nu utgifna delen betecknar skildringen af regeringssät tets och de politiska partiernas uppkomst, utbildning; karaktet och öden, de mest framstående . politiska perfönernashahdlingstätt, ståtdsförhållatidens, riketsförbållanden till ute sändska makter: samt landets allmänna till stånd; Hvad hr Mi:dlofvår ör således en fullständig skildring af tidehvarfvet från samma synpunkt hvarifrårb Geijer visade dess hufvuddrag. Och detta löfte har hr: Ms. för tiden 1719—1730 uppfyllt på ett sätt som är all tacksamhet värdt. Utom Geijers och Sirinnholms verk har ej i detta århundrade något större arbete i svensk historia u kommit som wi med så mycken nytta och tillfredsställelse genomläst gom hr M:s, hvars. karakter för öfrigt är helt olika begges. Man söker i hr M:s arbete förgäfves sådana snilleblixtar som i Geijers, eller de rika taflor som i Strinnholms verk. Hr M:s framställning är nästan antikt objektiv, nästan rent plastisk, men ock derigenom förträtfligt en att skaffa sanningen erkännande, framför allt i fråga om en. tid mot hvilken så många passioner varit satta i rörelse. Denna karsakter röjer sig redan i berättelsen, dels om svenska härens återtåg från Fredrikshall i December 1718, der man nästan öfverraskas af br M:s förmåga att återhålla hvarje uttryck af harm öfver det oförsvarliga beteendet, dels oni 1719 års krigsbändelser, dem hr M. egnat en utförlig på officiella handlingar grundad skildring. Och den förnekar 2ig icke heller i det följande. Ät Ulrika Eleonoras och Fredriks tronbestigniog samt de underhandlingar, genom hvilka det långvariga nordiska kriget slutades och Sverge sökte trygga sin ställning i det europeiska statssystemet, egnar hr M. en betydlig del af sinbok. Och han har öfver dessa underhandlingar spridt så mycket ljus att en kort redogörelse för bufvudpunkterna i hans framställning af desamma är den första pligt en anmälan af denna bok åligger. (Forts. följer.)