Aftonbladet – 30 juli 1855, sida 3

tronföljare med ryska kejseriga familjen. Men allmänna opinionen will iske låta förmå sig att i denna resa se helt enkelt ett besök af en broder hos bans syster och hennes barn; man erinrar sig tvärtom det sätt hvarpå Fredrik Wilhelms efterträdare visido sig före början af -orientsliska kriget: huru han skildsig i politiken från konungen och regerin cz i Preussen, huru han drog sig tillbaka ti Coblentz; och hela verlden gifver derföre en diplomatisk betydelse åt denna prinsens visi i Petersburg. Några säga att han kommit hit för att på stället studera landets situation och fullkomligt intränga i kejssr Alexanders bemliga planer och syften, på det han så mycket säkrar: må kunna bedömma huru Preussen bör förhålla sig vid de frågor sora kriget har väckt eller måste väcka i Tyskland; andra deremot tro att prinsens ärende är att protestera emo: en hos ryska kejsaren förmodad afsigt rt återställa: Polen. Om, som ryktet söger, Alexander II skulle hysa planen attiryska Polen återstäl!a vissa af deinstitutioner som funnos der före 1831 och att åt detta land bevilja ett representatift system samt en polsk senat, men icke desto mindre vägra att gifva detsamma en egen polskarmå, så kan man förstå att en sådan förändring skulle förorsaka de båda andra regeringar, som riktat sig på de öfrige delarne af Polen, mycken förlägenhet, och isynnerhet Preussen, hvilket såsom konstitutionel stat måst upptaga reptesentanter från storhertigdömet Posen i preuesiska kamrarne. Följden skulle bli, att de friheter man gifvit detta storhertigdöme, och hvaraf men gjort så mycket buller, plötsligen skulle vara satta i bakgrunden genom det förslag, som man tillskrifver ryska kejsaren; sådant torde snart kunna väcka sympatier för ryska väldet inom de preussiska och österrikiska delarne-af Polen: Detta skall vara den kinkiga fråga som prinsen af Preussen beslutat söka få utredd, och ändamålet med hans resa skall vara att förmå kejsar Alexander afstå från planen, ifall han verkligen skulle hysa den. I Sedan någon tid. har. tyska partiet, som blifvit uppskrämdt af kejsarens lutsing till det ryska eller af sin blotta förmodan att kejsaren gjort några steg för att närma sig detta, sökt öfverbjuda gammalryssarne i krigiskt sinnelag. Sålunda inträffade att vid en sammankomst af adelsmännen i guvernementet Petersburg för öfverläggning om underhållet af den rörliga milisen, som här blifvit uppsatt, en af tyska partiets chefer förklarade att kejsar Alexanders trogna undersåter, tyskarne, adopterade barn af ett nytt fosterland, skulle kömpa till sista blodsdroppan för Rysslands ära och aldrig skulle antaga annat än en hederlig fred. En hederlig fred är ej tillräckligt, genmälde geheimestatsrådet Potemkin, adelsmarskalk i guvernementet Petersburg, Ryssland kan ej afstå från den mission Gud anvisat detsamma, och långtifrån att öfv rsifva det inflytande som man vill beröfva de., bör det tvärtom söka utvidga och öka det, i de nationers intresse, som på det sätta sitt hopp och sin förtröstan., Sålunda vilja båda partieraa fortsätta kriget; skilnaden är blott att det tyska åtnöjer sig med en hederlig fred, under det de inkarnerada rysserne fordra en utvidgning af Rysslands välde. Flera utländska tidningar, synnerligen de tyska, hafva berättat, jag vet ej efter hvilken källa, att Schamyl, den ryktbare kaukasiske höfdingen, skulle vara död; några tyska tidningar bafva icke åtnöjt sig med att upptaga detta rykte; utan tillagt, troligen i tanka att det skulle vara mera dramatiskt, att denne store mans bortgång skulle vara följden afien komplott, hvaruti hans; egen son på resan från Petersburg till Kaukasus blifvit invecklad. Detta skulle .vara ett.prof på den unge mannens tillgifvenhet för Ryssland. i Jag ignorerar uppkomsten af denna historia; men jag har under mina ögon en hel mängd bref från vänner och bekanta i kaukasiska armen, och det Kån icke vara möjligt att de alla skulle underlåta tala om jeit dödsfall som skulle vara en särdeles märklig tilldragelse, ifall det verkligeninträffat; likväl nämner ingen derom ett ord. De diplomatiska fö bindelserna mellan hof. vet i Petersbutg och schacken i Persien blifva allt mera lösa. Sedan inågon tid: har Ryss land icke baft någon ambassadör i Teheran, utan är der representeradt blott af en vanlig ehargå daffaires. De internationella förhållsndena mellan dessa båda länder taga nulen sådan vändning att det för närvarande är fråga om återkallande äfven af chargå daffairen och hela ryska beskiekningen. i Regeringen. har, förbjudit all utförsel från kejsardömet af myntadt guld och siifver; detta förbud gäller icke blott det ryska myntet, utan äfven alltutländskt mynt som cirkulerar hör i landet. Man förlorar sig i gissningar om anledningen till. denna åtgärd, som gifvit sista hugget åt den kommercieHa förbindelze som existerat mellan Ryssland och angränsande stater, Denna förbindelse var redan förut mycket svår; nu skall; den. helt och hållet upphöra. . i Det är i utrikesministern grefve Nesselrodes kansli, det vill säga kabinettet för utrikes ärenden, såsom det kallas annorstädes, sonr icke: blottykorrespondenserna utan äfven de ledande attiklarne till den ryska tidningen Le Norä, i Brissol förfättas.s; Flere embetsmän vid kansliet äro anställda, för. detta arbetexochiemottaga sina ordres af hr J. Malt20ff; sedan blifva uppsatserna genomsedda och; korrigerade. af hr, Charles de Ssint-Julien, äfven känd under namnet Armand Terasson. Dessa uppsatser afsändas ieke direkte till Le Norde redaktion, utan komma tidningen tillhanda genöm ryska legationen i Brissel. Greffte Michael KreptowichyRyssland;3 sändebud i Belgien, som för närvarande befinner I sig i Petersburg, genomläser åter i sin ordning dessa artiklarsoch befriar dem från alla anfall eller inginuationer som skulle kunna