Aftonbladet – 26 juli 1855, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. — Statistiska uppgifter om Ryssland. I en nyligen uti England utgifven skrift Russia on the Black Sea and on the Sea of Azow: af H. D. Seymour läses följande om Rysslands finanser och dess arme : Huroa mycket kostar ryska soldaten årligen staten? Tegoborski, ryska regeringens organ i statistiska frågor, beräknar denna kostnad till en synnerligen låg siffra. Han säger: — Rysslands militärbudget för 1854, för en effektiv styrka af 800,000 till 900,000 man, beräknades till 84,200,000 silfverrubel, budgeten för flottan till 14,400,000 silfverrubel, eller omkring 16 mill. (190 mill. rår bko), hvilket skulle utgöra i medeltal 100 rubel eller 16 (192 rår bko) årligen per man. Om det na antages att armåens effektivstyrka för 1855 blifvit ökad till 1,250,00600 man, hvilket förutsätter en tillökning af 450,000 man eller 50 procent, och om man till militärbudgeten af 84,200,000 rubel silfver lägger i rund summa 50 mill. rub. s., eller 8 mill. (20 mill. rår), så skulle Rysslands hela militärbudget för 1855 belöpa sig till vid pass 24 mill. (288 mill. rdr bko). Vid beräknandet af Rysslands tillgångar för anskaffande af denna summa möter den svårigheten att vi ej bestämdt känna beloppet af Rysslands statsinkomster sedan år 1853, då de enligt Tegoborski stego till 37,384,660 . Rysslands statsinkomster för 1839, det endaytterligare år, för hvilzet de uppgifvas af honom, sägas hafva varit vid pass en tredjedel lägre, hvadan de på de sednaste femton åren lära hafva stigit med. hela 36 procent utan att några nya utskylder blifvit påbjudna. Inga officiella uppgifter finnas om ryska statens tillgångar, cch vi kunna icke gerna lita på bloua obestyrkta uppgifter al en intresserad part. Men vi veta alla, at. beräknade utgifter. alltid. stanna betydligt under de belopp, som verkligen utgifvas, och det är sannolikt, att, när man betänker de ofantliga kostnaderna för förråder och materialier för truppernas rörelser samt de lina förlusterna, militärbudgeten måste uppgå till nära dubbelt så mycket som Tegoborski beräkpar eller åtminstone till 40 mill. (480 mill. rdr) i stället för 24 mill. Om man å andra sidan betänker, huru mycket bönderna lida genom den ökade rekryteringen och tvängstjensten vid transportväsers det, samt derjemte kommer ihig buru mycket som gått förloradt genom minskade tullintrader, — en för lust, som skall bli ännu större detta år, om ryska hamnarne al!varsamt blokeras, sä torde det väl icke vara oriktigt att antaga, Jet Rysslands behällna irä komst för 1854 skall vara ansenligt mindre än den för 1853. Tegoborski beräknar att inkomsterna för 185 blifvit minskade med vid pass 2 mill endast genom minskning af tullintraderna. Det är sälunda sanuolikt att rikets inkomster under det sistförflutna året icke på långt när räckt till att betäcka ens utgifterna för ar.an och flottan, ehuru staten utom dessa utgifter skall betala ränta på sin skold och underhälla civilregeringen, hvilket. allt räknas till vid pass 8 mill. f. Det kan sälonda med skäl antagas, att Ryssland skall beHöfva minst 48 mill. för att betäcka sina utgifter för 1854, d. v. s. 11 mill. mera än hela statsinkomsten under det sednaste fredsåret (1853). Dess kredit i Europa är visserligen rätt god; men det är notoriskt, att det behöfver främmande kapitaler för att kunna odla sin jord. De ädla metallerna hafva nästan försvannit ur riket; der ser man ingenting ar nat ån pspper; och eätta de allierade hårdt ät Ryssland under det närvarande fälttäget, så skall detsnari komma i största nöd. — Inga krogar mer i Eskilstuna, Vid en i början af denoa vecka hållen auktion på rättigheter till utskänknig och utminutering af bränvin i Eskilstuna unpderrättades inroparpe af utskänkningeställens, att, om de så för godt fanne, stode det dem öppet att å sina skyliar i stället för ordet krog anbringa ordet källare; med anl:duiog hvsraf Eskilstana Allehanda yttrar: det är nlltsK troligt att från och med den 1 Oktober i Eskilstuna ej mers kommer att finnas nigra krogar, Utan endast källars.v — Fernissadt kött. Hittills har man, som bekant, endast medelst saltning, torkniog, rökning, irläggning i ättika o. s. v. kunnat någon tid bevara kött och andra näringsmedel från förskämning. Nu har i Paris bildat sig ett sällskap för utförandet i stor skala af en ny uppfinning, hvaraf man lofvar sig