Aftonbladet – 23 juli 1855, sida 3

fort och befjenade: sig samtidigt af både: ar! mar och ben försatt-hoppayklättra och stiga nedy hanböjde sik ned obpphörligt och ploc! Kade medicinska örter, dem -han stack undel sin -bröstbeklädnad, allt under dethan mum! lade-Gädvet hvilka örd; känta kallske blött af honom själf; för öfrigt betraktade ban ost oupphörligt, min hund. och mig, -men med er forskande och ganska egen blick. i Såsom jägare gahska väl veta, påträffas ofta i skögar, der det-hugges, både bland -busk! växters och på öppna platser; ett stort antal sinåfogely askgrå till färgen; de Nygå flöök: vis från ett träd till ett annat, hvisslande och helt oförmodadt sänkande sig ned unde flygten. 4 Kaciane retade dessa foglar genom att med dem utbyta vissa läten; en liten vaktel flö sit kos tinder ett klägoskri; straxt improvisöfade Kaciane dertill ett ganska egetackompanjemang ;) en oförsynt lärka sänkte sig ned, flög tätt öfver hängs en å peruk, och straxt härmade han lörkans sång. Med mig deremot vexladå Kålbibhe ej pr endåford. Vädret var herrligt, ännu vackrare än förut, men hettan var qväfvande. Knappt.såg-man på himlen några små gulaktiga skyar. Derag festonlika, ulliga kanter förändrade form i. hvart ögonblick; de syntes sammansmälta och gåfvo ingenskuggas lyan ash Vi kringirrade länge, Kaciane och jag, på detta ställe som blifvit beröfvadt dess väldiga s JNågrå unga telmingar, söm ännu ickeshunnit. tillstvå fots-höjd; omgåfvo hvarje trädstam, somstod der: likt sem enkweftör jät ten;-och underhöllo stammen med tin safve; dessa fina, jemnasoch raka skott-betickte det svarta öfvergifna vraket-meden kroneaffrisk grönska. Cirkelrunda utVäxter med tjocka läpparysdesia Slagservärter sbfohvilkt fnöske beredes; syntes ernellar stamrframe på de ställe der ysan blifvit ähvänd, och straxt der. intill framvisade smultronväxten:sina!smårosenfärgade::mustasshernära ett böpodvampår; grupperade i ymniga familjer. er Mina fötter imsnärjdes hvarje ögonblick i