Aftonbladet – 21 juli 1855, sida 2

EN RYSK ÄDLINGS ANTECKNINGAR.) Av) (0 2 FFIFONWAN TOURGHENIBE.! HÖfversättafng. VI. ER Loot, F sMonsieur, låtom oss fara att jaga i Lgof, sade Ermolai till mig; der skola vi skjuta hundradetals, ja ända till tusentals änder.s Vildanden har, som man vet, för en verklig jigare ingenting särdeles lockande; men som vi icke bade tillgång på bättre vildbråd (vi voro i början af September; beckasiner och kramsfogel funnos ännu ej, och att jega rapphöns på öppna fältet — af detta nöje hade jag fått mer än sog), så följde jag min karls råd, och vi tågade af till Lgof. E1Lgof är en stor by, låsgtafskild ifrån alla kommunikationer; der har en mycket gammel stenkyrka med en enda kupol samt två qvarnar på de gyttjisa strinderaa af ån Rossota. Fem verst ifran Lgof förvandlar sig Rossota i en stor dam, hvars yta, så väl på midten som vid stränderna, är betäckt af en tjock grönska; men i de öppningar som funnos mellin sjigräset hade en hel generation af all: sorters sjöfoglar slagit sig ned. Små flockar flyga här och der öfver vattenytan; skjuter man på någon så uppstiga sådana moln, att jägaren ofrivilligt lägger högra handen pi mössan och ropar et! mycket ihålligt brrrr!a Ermolai och Jag gingo läägs dammen; vi vissta gauska väl stt anden är en fog:l som på stranden alltid är på sin vakt, och att om än någon oförsigtig ärta blotiställde sig för vår eld och tillsatto lifvet, skulle våra hundar ej Törmå draga den upp ur den täta vassen; ty oaktadt deras ädla tillgifvenbet skulle de hvsrken kunasz simma eler gå på en så gyttjig botten, ce de skulle blott få en blodig nos på de skarpa vassrören. ,Välan,, sade Ecmolai; det är klart att vi Se A.B. o:riz 156 —1538, 189, 162, 164 och 165. L