Aftonbladet – 19 juli 1855, sida 3

omgifvet af en gräsbevaxt goördel planterad med inhemska växter, som kunna rekommenderas till odling. Löfverk och annat fullända dessa anläggningar, som äro inhägnade med diverse sorters buskar. — Vid dylika ställen der en sådan anläggning finnes borde äfven vara en skola för trädgårdsmästareelever. (Slutet följer.) be Grofre Torsten Rudenschölds verksamhet för folkskolans förbättring. I Kalmarpostens förekoramer nedanstående insända uppsats, författad-af-en--mansom haft tillfälle att nogadfölja grefve Rudenschölds undervisningsmetod ock..dessutom . eger jen nära bekantskap med folkskolans:angelägenheter i allmänhet, Ehuru vi flera gånger redogjort för hr Rudenschölds system, anse vi detta -votum af en kompetent. person väl förtjent att komma till en större allmänhet: kännedom: i Grefve Rudenschöld, den ädle folkskolereform: torn, har nu lemnat ess. Den som-hade tillfälle att höra honom, dä han i folkskolan undervisade barnen oeh om sin undervisningsmetod lemnade upplysningar åt skollärare, prester, skolstyrelseledamöter samt andra för det uppväxande umlägtets sanna bildning nitälskande, närvarande personer, mäste intyga att han såsom skollärare är oöfvertiäfflig. Härmed menas ieke ensamt den mekaniska färdigbeten att fråga barnen oeh framlocka deras svar; skickligheten att afpassa lärarens fordringar efter barnens fattningsförmäga; väljandet af den lämpligaste tiden för hvarje Iäroämne; indelningen af bartpen i vissa klasser eller afdelningar, allt efter deras olika kunskapsmått och olika gäfvor att inhemta kunskaper ce., ehura icke mänga lärare finnas, som Härati könna jemföras med och troligen ingen som kan öfvärträffa honom; utan vi förstå dermed hufvudsakligen det lif, det nit och kärleksfulla allvar, som utmärkör en sann skollärare. Måogen sätter väl den hufvudsakliga lärareförmågan i den yttre mekanismen och ahser såsom de bästa resultater af undervisningen att barnen äro munviga att ätergifva ett äskadt svar samt färdiga att efter gifna reglor uppskrifva tal och rita linier, och v1 mot. säga ingalunda gagnet af dylika färdigheter, men påstå att de blott äro blomster, hvilka, om skollära ren saknar öfriga nyssnämnde egenskaper, aldrig sköls öfrergå till fruktår. Lankatermetoden; som, långt förr än bövarande folkskolor blifvit ra begagnåts vid folkundervisningen, har på mänga ställen blifvit blott mekaniskt använd. Färdigheten hes bar: nen ett göra inöfrade tempo, att gå i takt, att stampå i takt, att i ehorus skrika ut svaren, hvilka på gra bättre hufraden sksom hurrabasar rätt uttalkt, under det mänget barn endast skrikit eller kanske till och med gapat — allt detta, som för barnasin net är så lätt och avgenämt, här beklagligen 1 mån. gen skola vid examen utgjert hufvudsaken af det resultatet; som frambringats af ett halft års daglig undervisning och skolgång. Lankastermetoden användes ännu i allmänhet i folkskolerna. Den anses nöd: vändig för att kunna undervisa och styra en större masea barn. Med dess användande har mången nitisk ISrare framkallat goda resultater, men bakom dess buller och tti dess tempoöfningar har ock mängen beqväm och trög lärare gömt sin beqvämlighet ech tröghet. Han: har gjort flitiga dagsverken iskolan, och äfvan barnen hafva varit dagsverkare. Sä tet för undervisningen har varit sådart, att de kunnat hafva det vigtigaste, det heligaste för händer, uader det uppmärksamheten sofvit eller deras tanke flugit ut på gatorna, på lekplatserna ech på pojkstrecken. Så har mången i skolan lärt sig vara och ech sedan under hela sin lefnad förblifvit sömnaktig, däsig oeh liknöjd, arbetande flitigt, men föga uträttande. Dylik undervisning bade längt för detta bordt förvisas. frän skolorna. : 4 Dei reförm i folkubdervisningen, hvilken grefve R. tyeks hafva gjort till sin uppgift att genomdrifva, åsyftar just att få bortidet mekaniska i undervisnin gen. Han vill haffa bort all eirkelläsning, hvaruhder man måste anförtrö undervishingön ensamt åt tavnitöferna; han vill hafva -bortden gemensamma högljudda läsningen, dä alla: barnen läsa högt, antingen utan någen ledning: vid innanläsningen eller--under. ledning af: monitören ; —och hän vill hafva: bart: den sammanblandningen, att en del af barnen stafvar, andra öfva sig i renläsning; andra i-vältäsning och andra åter i öfverlävändet af lexor. Fan vill att alla barnen skola undervisas al läraren, och att intet annat än lärarens frågor och barnens svar får störa tystnaden: Har vill defföre att barven, efter olika äldrar och kunskaper, skola indelas i öfverläsare och underläsare, hvilka klasser dels hvår försig undervisas på olika tider, och dels samfäldt, då de örra skola vara ledare för de sednare. Han vill att alla stafningsech andra reglor skola muntligen föreskgasaf läraren, under det barnen högt eftersäga lärarens ord. Han vill slutligen att de yngre barnen blott vissa timimär al dagen och vissa dsgar i veckan.skola sysselsättas i skolaöj hvilken! kan desstiföm? anser blött om förmiddagarne böra vara i verksamhet, dels på det att barnen den öfriga tiden må i bemmen kunna gå sina föräldrar. tillhanda och-sysselsättas med de arbeten ät hvilka de framdeles komma ätt egna sig, och dels på det ått säväl barnen som-läraren med så mycket mera lif och kraft må kunna begagna de stunder, som äro bestämda för undervisningen: : Under lärostunderna -böra--bäide lärare-och-barn-vara oupphörligen uppmärksamma. Tröttas uppmärksamheten, så må de-dagliga. lärotimmarne blifva så mycket fäfre. Man bör ieke gå till skolan säsom till ett dagsverke, utan hellre hvila sig eller göra något annat än att der gagnlöst bortnöta tiden. Detta är, i största korthet framstäldt;hufvudsumman af den plan, efter hvilken grefve R: vill hafva undervisningen i-folskolan ordnad, och vär åsigt är att denna plan är den-bästa som kän framläggas. Visserligen beror undervisningens framgång hufvudsakligast på läraröns nit och förmäga; men säkert är också att-sättet eller ordöundet af undervisningen kan lägga stora hinder i vägen äfven för den största förmåga, den bästa vilja och de ihtråigaste sträfvanden. Den gamla undervisningsmetoden har blde här oeh på andra ställen -lemnat mer än tillräckliga be: vis för sanningen af detta påstående. Lyckligt vore derföre att grefve-R:s enkla, naturliga och lättfattliga plan öfver allt måtte vinnä bifall och tillämpning. Har det förut gått bra, sä skall det då hädanefter gå så mycket bättre. Här är det all sannolikhet för att hans plån kommer ätt tillämpas, ty efter hvad -vi tro-oss veta, bar härvarande folkskols-styrelse med odeladt bifall omfattat densamma. På de få andra ställen i vår ört grefven haft tillfälle att besöka, lärer den af honom föreslagna reformen re-. dan gätt i vi Äl , —-X RÄTTEGÅNGSoch POLISSAKER, Soldaten vid Leksands kompani af ongl. Dalrege mentet n:o 78 Lars Olof Hanson, hvilken rymt frål a sin homört och blifvit allmännsligen efterlyst, ha r här i staden af polisen blifvit ertappad. Hansen a