Aftonbladet – 19 juli 1855, sida 3

rn således var särdeles rik på organiska beståndsdelar. Denna bör i kolas, ä man afser att med den framkalla hög hetta; de af hr Hasselgren beredde torfkolen närma sig i verkan mycket intill stenkol. Men ej nog härmed. De ämnen, som under den vanliga processen skulle gå förlorade, tillgodogör man nu flerestädes på. flera olika sätt. Ett bolag har i Storbritannien bildat sig med 200,000 grundfond för detta ändamål. Här tillverkas bland annat de bekanta parafinljusen, som brinna likt och hafva utseendet af de vackraste spermacetiljus.: I Tyskland vid Rhen finnes ock en dylik: fabrik. — Isammanhang härmed riktade tal. uppmärksamheten på huru man i Frankrike begagnade sig af biprodukterna vid gasberedningen och föreslog att man skulle tillgodogöra den hos oss så ymniga sägapånen på det sätt, att det tjärvatten, hvilket man erhåller vid kolning af torf, skulle slås på sågspånet och genomdränka detsamma samt sedan kolas. Öfverstelöjtn. Stål berättade om vett sätt att kola torf. Man sammanförde torfven till en konisk milaj kring en genom densamma nedsatt, från spetsen gående påle; betäckte:alltsammans med jord, lemnade nedtill 4 kanaler öppna från sidorna intill eentrum vid. pålen, skärande hvarandra rätvinkligt, och uppdrog sedan stången. När man nu af röken kunde bedömma att torfven började brinna, tillslutas öppningarne och hål göras upptill, hvilka sedan ock tillslutas, emedan nya upptagas allt längre nedåt efter hvartannat, ända tills man: hunnit till basen och hela massan är genomkolad,; hvarefter den får -kallna, — 1 Norge hade man gjort diverse försök att tillgodogöra sågspånen: I Stockholm drifvas 2:ne ångsågar endast med sågspån, derigenom att man konstruerat en särskild rökugn, som befordrar bränningen och värmen. Prof. Erdmann upplyste, att det i England omnämnda bolaget numera upphört, samt att fabriken i Bonn (dit ingen främmande. får inträde) ej tillverkar parafinljusen af torf, utan af brunkål. Dessa ljus äro nog dyra, 25 groschen pr skålpund; brinna visserligen långsammare, men lysa knappast så klart som stearinljus. — Ansåg -det ländande till. en utomordentlig : besparing om bränntorf skulle begagnas, samt antydde att för ångmaschiner till sjös vore det nödvändigt att torfven kolades. I Danmark hade Forchhammer upptäckt 2 nya fossila ämnen, hvilka troligen alstras under torfvens förvandling. Prof. Sundevall (i Upsala) redogjorde; på grund af Steenstrups iakttagelser och arbeten; för de 3:ne slagen af torf: 1) Ängstorf, som bildades af vattenväxter, hvilka hastigt förmultna till en homogen massa, och som kunna skäras i rutor; 2) Skogstorf, hvilken är allmännare i det norra Sverge, genomdrages af trädstammen och kan-ej skäras utan stora svårigheter, utan smulas sönder; 3) Mosstorf, bildad af Sphagnum och Hypnum, befistligi skogstrakter af sydvestra Sverge såsom Småland c., numera beklädd afljung och. visande: sig under form af hvalf; här räknas sammanbindande delar, och denna är derföre till bränning föga begagnelig. Ängstorfven synes vara den som bäst lämpar sig till att frambringa :eokes, och skogstorfven att fabrisera -parafinljus af: Öfverstelöjtn. Stål antydde af huru stor vigt torfkål skulle blifva för de brukseller fabriksegare hvilka ville införa gaslysning, emedan de ock härtill kunna användas, ehuru män i Bayern hellre begagnar affall af träd: Sjetto frågan: ir Ad sTrädgårdsskötseln kan bedrifvas dels såsom ett sjelfständigt yrke, dels såsom ett nyttigt ech angenämt, ja äfven vinstgifvande bihang till landtbraket. Emellertid är denna del af landthushållningen, synnerligast af de mindre jordbrukarne, mycket försummad, till stor skada ej blott i ekonomiskt hänseendg, utan äfven i moraliskt genom saknaden af det väl: befinnande och den: trefnad i förening med de mildrade-seder som trädgårdsodlingen alllid:skänker sina idkare. Frågas derföre: Huruledes skulle den för folkskolorna anbefallda imdervisningen -i trädgåtdsskötseln lämpligast kunna sättas i verkställighet, och derigenom insigt uti och håg för trädgårdsskötseln kunna spridös äföm till allmogen? -Oeh hvilka andra åtgärder kunna genom hushållningssällskapen eller enskilde anses böra vidtayaw för spridande af en allmäxnare kärlek till och sysselsättning med trädgårdsskötseln? besvarades af direktör D. Miller i ett längre föredrag. Han uppvisade främst i hvad samband hortikulturen måste anses atå till och hafva inflytande på åkerbruket. Genom att sedan uråldriga tider tillbaka hafva-blifvit:odlade i köksträdgården hafva en mängd växter blifvit: mer och mer: förädlade och gagneliga samt sur trädgårdarne förflyttade till åkrarne (såsom ett bland de nyare bevisen härpå omI talade talaren huruledes-d:r Klötstch i Berlin linfört och genom kultur förädlatsz Solanum utile, som nu blifvit: lika med;den vanliga Å potatesen). Många. af desså växter kunna I dock-endast genom en fortsktt: odling i trädT gårdarne bibehållassäkta, åtminstone till fröTskörden. -Trädgårdarne blifva derföre nödÅ vändiga bihang Hill åkerbruket! 7 Ännu mera är detta fallet med fruktträdskötseln, ihvilket Thänseende man bör taga hos:oss härdigare Å varieteter och gifva den en ändamålsenligare: behandling, samt i allmänhet lemna mera omI sorg åt odlandet af bärbuskar, af hvilkas frukTter -man ock kunde bereda vin. Trädgården; borde-vidare innehållasen plantskola för nytTtigasoch vackra träd och buskar (bokträd rekommenderades till särskild Sppmäckerhet såsom möjliga: att odlas ända. till 619).a hvad mån genom dylika i trädgården förut uppdragne träds utplanterande land och stad kunna förskönas hade de tillstädesvarandeleI damöterna nog tillfälle att betrakta justi Up: Jsala. Uppdragandet af häckar äro: ock saf nöden; de sej allenast skydda och pryda, utan I många: buskarter kunna derjemte till andra ändamål användas; såsom till korgflätning, T bindning: af :halmitak, vid biodling (Salix acuÅtifolia) m. m. Och sist huru skulle-ej vårt d vackra land förskönas genom en allmännare ; Poutering af träd vid vägar oelisbyar oss. v. tta vore ej blott en yttre försköning; det vore ock ett medel att befordra helsa och mildhet i klimatet. PIStW-SWSW.-N--l. f-0 1 EKEN a LA ET ANAR NN Ao a oc PÅ Så mö OR AM år ht RT OM KR rn RR RR GÅ PT STR KR ORKA AN BA a AA Pg en dn oo Cd RA VS mn lien beg neder. elle sr I rt Tä AR RKA VV RÅ Kn ÅN KR Sn MK SR AR NAT oe me öm kd ke fä AR Mn VR