Aftonbladet – 16 juli 1855, sida 2

Article Image
ENTRIGUOCHUS ACJSGIC, fl. 2. GIVLURINSOR är de IOrenade konungari ena Stora Britattiex öck Irland uian uppskof träda i rådplägning ofå de verksamma edlen för uppnäendet af detta syftemål för deras alians. Artikela III. I händelse af flentligheters utbrott mellan Österrike och Ryssland utlofva H. M. kejsaren af Österrize, H. M. fransmänueas kejsare och H. M. drottningen af de förenade konungarikena Stora Britannien och Irland ömsasidigt åt hvarandra sin offensivoch defensiv-allians i det nuvarande Kriget, och skola för detta ändamål efter som Kriget fordrar använda landoch sjötrupper, hvilkas antal, beskaffenhet och bestämmelse i sådan händelse skoli bestämmas genom vidare öfverenskommelser. Protokollet för den 28 Deceraber bade bestämt att ryska öfvermakten i Svarta hafvet skulle upphöra. Det österrikiska förslaget uppfyllde detta ändamäl, enligt Frankrikes och Englands båda första sändebuds eget medgifvande. De traktatsenliga grunderna för freden skulle dermed hafsa varit uppnådda. Otillfredsstä!lunde kunde väl icke fiera den kejserliga kungliga propositionen blifva katad, då man sätter den i naturlig och hödvändig jemförelsö med det samtidigt framlagda fördragsförslaget, hvilket förklacadv en ökning af ryska sjömakten i Svärla hafvet vill samma ståndpunkt som före hriget, såsom en sgressioo emot Europa. Visserligea vac darigenom sn för Ryssland förösmjukande form undviken, men . sjelfva verket all: vunuet som Decemberpolitiken efterstråfvade. . Det mäste medgifvas, att vestrmskterna förbehållit sig att fordra något mera: men ätt härför svatå fånns 2 Österrikes sida hvarken rägon träktatsenlig eller moralisk förpligtele. Hvar och ena 8f de kostraberände makterna har blott utöfvat sin rätt. Inga rättmätiga anspråk äro derigenom kränkta, inga ouppfyllda, och de gemensamma syftemälen förblifra oantastade. SPANIEN, Från Madrid skrifves den 4 Juli: Allt tal om en ministerkris är åtminstone förtidigt. Espartero och OJonnell äro fortfarande eniga, likaså de andra ministrarne. Endast finansministern har någonting att frukta från cortes ida; men kans afträdande skulle icke förändra kabinettets karakterv. General Serrano Bodoya har blifvit generalguvernör i Madrid. General Iriarte öfvertager befälet i baskiska provinserna. Flera afdelningar af Madrids garnison ha fått order att marschera till Barcelona. Man tror, att insurrektionen i Barcelona, ehuru af socialistisk natur, dock blifvit underblåst af cårlistiska och ryska agenter. TURKIET. Ismail Pascha sammandrager sina trupper vid nedre Donau och skall slå upp sitt hufvudqvarter i Silistria. Under franska och engelska ingeniörers ledning arbetas ifrigt på att reparera vägen mellan Silistria och Baltschik. Provianteringsstationerna äro redan bestimda och förses med tält och baracker till truppers inhysande, samt vidare med magasiner, hvarest kommissarierna skola leverera proviant för manskapet och foder åt hästarne. Dessa förberedelser häntyda på en genommarsch af talrika trupper i riktningen mot Donau. Bildandet af den. turkisk-engelska legionen, skrifves det till Daily News, gör under general Vivian raska framsteg. Officerare berätta derom i bref från Konstantinopel, att resultatet öfverträffar hvad man förväntat. Den 21 Juni hade de sammanbragt 5000 man, och till den 30 skulle ytterligare 5000 man förenas med dessa. Ville de blott beqväma sig till att vis å vis pascharne taga sin tillflykt till några klingande skäl, så tro de att de på ganska kort tid skulle kunna sammanbrivga 20,000 man. Emellertid skildra de de soldater de fått sig anförtrodda såsom förträffligt, friskt, intelligent och nyktert folk, och då de hållas klokt och regelmessigt betalas, så torde nog denna turkisk-engelska kår inom kort tid ej behöfva frukta jemförelsen med någon annan curopeisk trupp. Man måste endast beklaga att så många officerare blifvit anställda, som ej äro förtroliga med den asiatiske soldatens natur. För öfrigt har koleran redan visat sig äfven i denna kårs leder, dock äro de medicmska anordningarne förträffliga. Aospitalsväsendet är helt och hållet ordnadt efter europeiskt mönster, och de högsta läkareplatserna öfverlemnade åt läkare som en längre tid tjenat i Indien. Svarta fafvet. De engelska tidningarne hafva tid efter annan meddelat en följd af korrespondensartiklar från lägret, hvilka göra närmare redo för talrika enskilda drag af det olyckliga anfallet den 18 Juni. Svårligen kan man likväl deraf få en klar öfverblick af detsamma, och korrespondenterna afstå från att gifva en sådan, Striden egde rum på en mycket kuperad mark, och stormkolonnernas uppträdande på de olika kampplatserna var likaledes ojemnt och utan sammanhang. Öfverallt saknades kraftig samverkan både i afseende på lokaldispositioner och tiden för anfallen, och hela striden söndersplittrades i ett antal mördande enskilda fäktningar, rka på hjeltemodiga drag af personlig tapperhet, men nödvändigt olyckliga emot en välrustad motståndare, som kunde hvarje gång med full kraft använda sin på en kortare linie koncentrerade styrka emot hvar och en af dessa ansträngningar utan sammanhang. I hvad mån ansvaret härför egentligen faller på general Mayrans förtidiga framträngande är svårt att afgöra ; general Pelissiers fel är alltid att ban anderskattat fiendens försvarsstyrka, och förindringen af den ursprungliga planen, enligt hvilken bombardementet den 18 om morgonen skulle fortsättås i tre timmar, var obestridligt högst olyckligt. Lord Raglan kunde icke lemna fransmännen i sticket, och för honom återstod intet annat än att emot sin bättre åsigt foga sig derefter, såsom han ock sin sista depesch med all möjlig grannlasenhet har antydt. Engelska tidningarne benandla merändels denna punkt med en lätt förklarlig diskretion; Times åtnöjer sig med att framhålla den hedrande öppenhet, hvärmed general Pelissier sjelf i sin rapport erkännt de fel han begått. Daily News tager sig likväl anledning af den erfarenhet man vunnit att förorda ett gemensamt öfverbefäl ifver alla allierade armeåerna och häntyder på tt den nuvarande tidpunkten, då lord Ragan aflidit och general Pelissier icke varit ycklig i sin plan, som helt och hållet lem

16 juli 1855, sida 2

Thumbnail