Aftonbladet – 16 juli 1855, sida 2

1 tIlCcIa allla ULLYvR. FRANKRIKE. Monitören offentliggör följande bref från kejsaren till enkan efter den i affären vid Sebastopol den 18 fallne general Mayran: Madame! Jag vill vara en af de första som dela er smärta, och säga er huru mycket jag med er beklagar den hårda förlust, som ni nyss tidit. Om likväl något kan mildra er rättmätiga och djupa bedröfvelse, så är det den tanken, att general Mayran, i det han örofullt fallit för Frankrike, tager med sig i grafven hela landets och synnerligen min tacksamhet, aktning och saknad. Räkna derföre, madame, på det uppriktiga intresse som ert löge vid detta sorgliga tillfälle ingifver mig och tro på mina välvilliga tänkesätt. Napoleon.n Af författaren till den bekanta, i Brissel utgifna broschyren öfver orientaliska kriget sar nyligen utkommit en fortsättning af kritiken öfver Krimfälttåget och kejsar Napoleons politik, under titeln Deuxieme memoire sur Vexpedition en Crimee et la conduite de la guerre dOrient, par un officier general. Författaren anför ej mindre än 18 klagopunkter. Främst står ånyo förebråelsen, att kejsaren för den absolutistiska aliansen uppoffrat vädjandet till nationaliteternas hjelp. Fikandet efter den österrikiska alliansen förliknas vid jagandet efter en oupphinnelig skuggbild. Ytterligare fel i den franska politiken äro enligt anmärkarens tanka: kejsarens bifall till afslutandet af fördraget emellan Österrike och Porten; uppgifvandet af krigsteatern i Donaufurstendömena, hvarifrån sjömakterna hade kunnat leda kriget och diplomatien ; iden. till Krimexpeditionen på Österrikes ingifvelse; Sebastopols belägring från södra sidan och vinterfälttåget på rysk mark; fordran på den preussisk-tyska alliansen utan något anbud hvarken till folken eller regeringarne; otidig påtryckning på de skandinaviska makterna utan att åtaga sig någon garanti för deras framtid; uppgifvandet af Polens återställande; flottans förfarande emot de finska kustinvånarnpe, lappar, samojeder; bombarderingen af Kola; det opassande offentliggörandet af nekrologen öfver Nicolaus i samma ögonblick som förhandlingarne offentliggjordes ; kungörandet ef militära och diplomatiska artiklar i Monitören, hvilka enlast varit gynnande för det österrikiska intresset; slutligen bombarderingarne den 9 och 27 April utan tillräcklig styrka för stormning. idskriften Revie contemporaine skall förvandlas till ett politiskt blad under ledning af La Guerronigre och Latour Dumoulin. Äfven Revue contemporaine blir förvandlad till ett politiskt och, efter hvad Sieccle berättar, demokratiskt dagblad. Då det för närvarande är brist på fakta, så sysselsätter sig börsverlden med politiska rykten, för hvilka man just ej vill gå i borgen. Bland annat bemödar man sig att åt prinsens af Preussen resa till Petersburg .ge en politisk betydelse, Till och med i diplomatiska kretsar påstår man att polska frågan dsrvid spelar en rol. Ryska kejsaren skulle nemligen vara b nögen att åter försätta ryska Polen i samma ställning som den hvesruti det befann sig under kejsar Alexander. Ryska kabinettet synes derigenom vilja förekomma polackarnes emigration, att det på nytt medgifver Polen en visa sjelfständighet, likazom fallet varit före 1830 ärs revolution. Det heter nemligen, att en af kejsarens bröder skulle kallag till regeringen öfver konungariket Polen, att senaten skulle återställas så som den egt b stånd före 1830, och att till och med en vald kammare af 60 adliga medlemmar och 60 deputerade af befolkaingen skulle inrittas. Allt skulle å erförsättas i sitt förra skick, endast med undantag af armeförhållanden, ty polska armen skulle likasom hittilis förblifva införlifvad med den ryska. Ait detatalmå au sakna all grund, enär polska emigrationen, så framt den hos vestmakterna funne materielt understöd, i alla fall visst icke skulle anderlåts att sätta sina planer i verket, så förtjenar det likväl att omnämnas, just emelan lord Russell nyss afgifsit den formliga örklaring, att vestmakterna aldrig ensamt skulle ästa sig vid Polens återsällande, så länge icke Österrike erkänt nödvändigheten att återupprätta. den skranka hvilken förr varit och ter måste blifva det verkrammaste hinder mot tt gripa in i Centraleuropas angelägenheter. Ehuru intresset för industriexpositionen är stigande, märker man dock att under de eta dagarne besöken icke äro särdeles tidiga. Totalistraden redan dagen för öppnandet beöper sig till 672,000 francs, Juryn för exositionen är redan ifrigt sysselsatt med pröflingen af de exponerade artiklarne. 1 slutet Å enna månad skola redan. berättelserna för Ia avralklilda afdalninmsavna afalantaxgr nå att dan