— Äfven i Malmö hafva, enligt Malmö Nya Allehanda,, arbetare sammansatt sig för att tilltvinga sig högre arbetslöner. Vi beklaga dessa uppenbarelser af den gamla skråandan som aldrig uträtta något godt men dermot åstadkomma mycket ondt, emedan de avila på ett fullkomligt förbiseende af arbetets frihet. Må hvar och en för sig bestämma det pris på sitt arbete som han anser skä ligt; det är hans rättighet; men må han afhålla sig från att tvinga sina yrkesbröler att häri följa att exempel. Maimö Allshanda anför härom följande: Timmermännen här i staden till ett antal, efter hvad vi hört uppgifvas, af 156, hafva i dessa dagar nlötsligen inställt allt arbete, under förklaring att de ieke ämna ätertaga detsamma förrän daglönenp, som förut varit 1 rdr 8 sk., höjes till I rdr 24 sk. rgs. I gär sågs en stor hop timmermän marschera genom gatorna, likvisst tyst och stilla och utan att begä några oordningar. Visserligen kan det icke nekas att arbstarens belägenhet under nuvsrande högt uppdrifna priser på lifsförnödenheter är ganska behjertansvärd, och den fordrade daglönen synes under sädana förhållanden visst icke orimlig; men vi tvifla på att man genom dylika demonstrationer skall lyckas ernå det åsyftade ändamälet, daglönens förhöjande. Dä arbetarne inom detta samhälle i allmänhet alltid utmärkt sig för ett stilla och ordantligt uppförande, äro vi fullkomligt öfvertygade om, att man icke genom obetänksamma eller lagstridiga handlingar skall gifva anledning till grundade: klagomål.