EN RYSK ADLINGS ANTECKNINGAR). ) , IWAN TOURGHENIEF. Öfversättninrg. IV. Distriktläkaren. Då jag en dag kom tillbaka från en atiägsen trakt, kände jag mig angripen af den starka kölden och insjuknade i feber. Lyckligtvis befann jag mig på värdshuset i distriktstai den; jag efterskickade straxt en läkare. Efter en half timmas förlopp infann sig hos mig distriktläkaren, en liten mörklagå man af obetydligt utseende. Han föreskref en svettdrifvande dryck och en senapsdeg, hvarpå han helt hastigt under slaget på sin rockärm nedstack den blå) sedel, jag låtit gifva honom. För öfrigt hostade han, kastade en sned blick åt dörren och lagade sig till att gå; men efter att hafva yttrat några ord i form af fråga, stannade han tvärt, liksom hade han väntat på svar. Jag plågades af hetta och trodde mig få em sömnlös natt, hvarföre jag rätt gerna såg att jag fick samtala en stuad med den beskedlige mannen. Man serverade tå åt oss. Min doktor blef språksam. Han var ingen dum karl; han uttryckte sig ganska ledigt, och man hade nöje af att höra honom. Det finns så många egna iakttagelser att göra här i verlden: det ges mången, hvars vän man tror sig vara och med hvilken man länge plögat umgänge, likväl utan att någonsin hafva med honom inlåtit sig i ett förtroligt och hjertligt samtal; det finns åter andra, med hvilka bekantskapen knytes så hastigt, ) Se A. B. n:o 156—158 och 160. ) Kulören på sedlar varierar efter valören; en blå sedel gäller fem rubler.