Aftonbladet – 12 juli 1855, sida 1

metslent gräs. Jag klättrade uppför den branta klippan, för att hinna till sjelfva källådern, och fann der en liten täck plan samt en träskopa, Ag på gräset, troligen qvarlemnad af någon filantropiskt sinnad bonde. Jag släckte min törst, kastade mig derefter ned på det mjuka gräset och lät min blick irra omkring på den ensliga trakten. Från höjden, der jag låg, blef jag varse tvenne gubbar, som suto vid brädden af floden. . Den ene, af fyllig och hög gestalt, var klädd i en fin mörkgrön rock, bar på hufvudet en klädesmössa med skinnbräm och höll i handen ett metspö; den andre, höljd i trasorna af en vattrad tygrock och med blottadt hufvud, hvars skalliga hjessa han litet emelJan betäckte med högra. handen, liksom för att värna den emot solstyng, höll metmasklådan. Jag betraktade den sistnämde med sgär deles uppmärksamhet och igenkände snart i honom en vid namn Stephano eller Steopuschka, ifrån byn Schumikhino. Läsaren torde tillåta mig att hos honom rekommendera denne man. Några verst från mitt hem uppreser sig den stora byn Schumikhino, dominerad af en stenkyrka, helgad åt S:t Kosma och Damian. Framför fasaden af denna kyrka, men på behörigt afstånd derifrån, utbredde sig ett rymligt herrskapshus, förskansadtaf ett stort antal: flygelbyggnader, förenade genom gallerier och bestående af kök, stall, vangshus, magasiner, verkstäder af alla sorter, badstugor, rum för intendenten och betjeningen, orangeritr, gungor och väl tjugo andra herrliga saker, mer eller mindre nyttiga, men alltid angenäma, utom vid tidpunkten för reparationer eller vid inträffande eldsvådor. I hufvudbyggningen lefde-ensadelsman med sin familj, och huru lefde dessa? Hvilken sällhet! Hvilket öfver. flöd! Hvilka: fester! ... Detta jublande heravist, .ackl. .. det blef en vacker morgon lågornas rof, och: ifrån kyrktrappan såg man framför sig blott en vidsträckt askbädd, här och der prydd med svartnade spillror. Herrskapet drog åstad att längre bort inrätta åt sig. en bostad för tillfället, och den nedbrända tomten omgafs med en palisad. Efter någon tid fanns der en ganska: god köksträdgård, prydd med ruiner af de kalci