Aftonbladet – 10 juli 1855, sida 1

Hostan plågar mig och beröfvar mig all sömn., Det tyckes mig som herrn der har somnat, mumlade Ermolai efter en minuts tystnad. Hör på, Arina, sök ej läkare; ditt onda skulle då förvärras. Hvem tänker på läkare ? Kom heldre och helsa på mig.. (Arina sänkte hufvudet.) Jag skall för den dagen ge min gumma. ett långväga kommissionsuppdrag.s I stället att prata galenskaper, Ermolai Petrowitsch, så väck herrn der; du ser ju att potatesen nu är stekt. Så länge han icke rört sig, må det så varax, svarade min trogne tjenare helt likgiltigt; han är trött, han sofver; det är bra.s Men jag rörde på mig der jag låg i höet. Ermolai steg upp och närmade sig till mig, i det han sade: Potatesen är stekt och salt finnes; vill herrn äta ? Jag gick ut ur lidret; mjölnarhustrun steg äfven upp för att aflägsna sig, men jag språkade henne an: Är det länge som ni vistats vid den här qvarnen? Det blir två år nästa trefaldighetsdag. Hvarifrån är er man? (Tystnad.) Från hvilken ort är din man?. sade Ermolai, höjande rösten. , Från Beelef. Han är borgare i Beelef.s Är du också ifrån Beelef? Nej, jag tillhörde en herre; jag var trälinna.n Hos hvilken var du? Hos herr Zwerkoff; nu är jag borgarhustru och fri.n Var du inte håns frus kamnmåarjungfru?, Joz men huru vet ni det?