Aftonbladet – 4 juli 1855, sida 1

STOCKHOLM, den 4 Juli. I anledning af hr öfverdirektören Åkermans af kongl. bergskollegium infordrade utlåtande öfver frågan om upphörande af förbudet mot utförsel af tackjern, hvilket utlåtande åtföljde Aftonbladet såsom bihang, har till red. blifvit insänd en uppsats, som ganska hårdbändt och skarpt nagelfar med de satser på hvilka, såsom premisser, hr öfverdirektören stödt sitt afstyrkande af bifall till den af rikets ständer för deras del beslutade utförselsfriheten. Ehuruväl insändaren, utan att hans uppsats derigenom skulle förlorat något af sitt verkliga värde, kunnat saklöst lemna å sido den öfverflödiga skärpan i tonen, vilja vi dock icke vägra en plats deråt, helst, utom det att insändaren uppträdt med öppet visir, hans uppsats jemväl särdeles förtjenstfullt utmärker sig för reda i begrepp, sakkännedom, och ett varmt, lågande nit för saken. Den hufvudfråga med hvilkem insändaren egentligen sysselsätter sig, eller huruvida icke i flamuga medelst stenkol, eller såkallad puddling, kan af vårt svenska utaf bergmalmer med trädkol tillverkade tackjern beredas. ett i alla hänseenden lika godt om ej änru bättre stångjera än medelst färskningen i härd med: trädkol, är också af en så omätligt stor praktisk vigt ieke blett specielt för inhemska jernhandteringens idkare utan i statsekonomiskt häinseeade för hela samhället, att vi icke anse oss nog kumna rekommendera insändarens uppsats till våra läsares uppmärksamhet. Vid denna uppmaning fordrar billigbetem likväl att vi tillägga, det vi med nöje skola i vårt blad införa . hvad herr Åkerman möjligen kan till försvar för sin så skarpt angripma menin hafva att andraga, så vidt svaret håller sig til saken och söker att närmare utreda det vigtiga ämnet, och diskussionen ej öfvergår till personlig polemik. Sjelfve göra vi alltför litet anspråk på:tillräckliga tekniska kunskaper, för atttilltro oss att kunn: fälla en dom emellan detvistande. Yen vår förundran torde vi dock billigtvis ej böra undertrycka deröfver, ett ea dylik tvist kunnat uppstå mellan kunskapsrika tekniker och metallurger i vårt land, eller att hör; hvarest en sådan institution som jernkontotet ännes med hufvudsakligt ändamål att taga kännedom af och följa med jernindustriens framsteg i främmande länder, och som för detta. ändamål har tjenstemin anstälde och tid efter annan dertill har anslsgit betydliga summor, d: t ifrågavarande tvisteämnet skall vara så litet utredt och kändt, att till den grad skiljaktiga meningar derom kunna vara möjliga hos dem som mest borde vara hemmastadde i saken. Det är nemligen för oss icke obekant, och synes iöbke heller böra kunna vara det för någon. som intresserar sig för svenska näringarne i allmänhet, att sedan flera år vid jern.-. verken i vårt grannrike Norge och äfvenså i Tyskland, stenkolsfärskning i flamugn af tackjern beredt med trädkol blifvit införd och allt mer och mer ti!lämpad, samt befunnits kunna med fördel användas för stångjernstillverkningen. Sedan denna färskningsmetod utaf den intelligente och förstagsamme egåren utaf Fritzö jernverk hr konferensrådet Treschow förut infördes, har till och med norska jernhandteringen, som var nära att alldeles gå under eller åtminstone att ansenligt deklinera, vunnit ett nytt uppsving och betydligt förkofrat sig. För att ieke nämna de tyska jernverken, der procersen blifvit använd, boide då, fråga vi billigt; den erfarenhet som gio ts i ett så nära beläget grannlavd ej hafva livgt för detta blifvit rådfrågad, och ifrågavarande färskningsmetods inflytande på dem vunsa produkten studeradt så till qvaliteten som produktionspris,: d..v. 8. me-( todens prabiiska värde åtminstone till det vä