Article Image
anser han det ens tänkbart att en sådan embetsman skulle kunva helt cavaligrement kalla till sig och skrapa sina underordnade embetsmän, så ofta han ej funne dem pvilliga tjenarek eter sina subjektiva begrepp? Hvad tror ;Väktaren, t. ex. att kanslerssekr teraren skulle säga, om chefen för ek egsiastikdepartementet — under hvilken Väktaren, väl icke torde kunna bestrida att universitetsstyrelsen sorterar — en vacker dag kallade upp bemälie embetsman och dugtigt skrapade honom för hans sista åtgärd., med den spetsiga apostillen, att man för denna gång ville låta det bero med en tillrättavisning, men att det nästa gång skulle, såsom man säger, blifva andra bullar? nn — Sisom ett vackert prof på kommunal företagsamhat reproducera vi ur Wermlandstidniagarne följande lilla redogörelse för Arbetsiarättningen i Öfre Fryksdalen. Dals ir att på en Käng besvara åtskilliga Bldre och nyar: förfrågnivgar rörande framgångea af den i Öre Fråkadalen bildade arbetsinråttniogen,, dels för att ekingra ett orätt begrepp derom, meddelar jag utIr:g af mina den 17 Febr. d. å. till k. husbällnipgs sällskapet ingifoa berättelse, jemte kengl. buskållningsanlskapets i anledning deraf fattade beslut, som finnes intaget i kongl. bushållning:sällskapets protokoll för samma dag eeh blifvit mig genom protokollsatdrag meddeladt. een Den ålagda redogörelsen för 1854 fär jag härmed äran lemna: Uader året bafra 50 rdr bko inkommit från Ölmehärads gecken, såsom gtfva för en gång. aVid kassaräk ingens afslatavde den 31 sistl. Dec. var behil:niningen 11,65! rdr 14 sk. 2 rst. bko. Kas2an hade stigit 231: 14. 2 s. m. Iorattnipgen har for:farit att genom lemnade ed. insslår till den mindre jordbrokaren understödja hoaom till verkstsliande af nysdlingar och redan odlid jords förbättring. Linen gå med 3 proc., inbetalas , om äret, och låntagaren är förbunden verkställa sryetet med sådana personer, som eljest skulle saknas arbetsförtjenst. Melian den 1—13 September afsynss srbetena af diraktörerna, hvar ech en i sitt distrikt. Så snart afbetalningar ech räntor ingå, vtlemnas de senast till nya Jlånesökaude, så ait peaningarne äro i 0 jema eirkulstion till jerdbrukeis upphjeipanda. erem iorittniogens verksarobet bafva år 1854 blifsit nyedlade 45, och år 1874 — 30. summa 75 geonetriska toonland. Dessutsm bar, såsom en följd ar xemplet, hvarja j,rdägara och to pare vändt sin båg tl jordbraket, som nu bedrifses med stor ilfver, och ned all såkerbet bar flerdubbelt antal tunnueland blifit på egen hasd epptaget. Ea reform från skogsbrak till jerdbruk har blifvit genomförd oeh skall medföra de bästa följler för framtiden. Då för hvarje ;ba par tre tuanlardd åker tillkomma, skall denna ökade areal gifva den säd som man eljest ärligen köpte, sch orisn i vanliga är äga sitt bebof deraf. ,Jag har användt al flit att efrerkomma kengl. hssbållningssällskapets uppmaving. att iokomma men förslag till isrättande af en slöjdsko!a, men änvn ieke lyckats. Man hear ssgt mir, att inrättoingess tillgånzar äro daertill för små. Äono har inrätningen så soycket att göra med jardbinket, att någon större del st dess find ej kan pårsknos för slö:dskolan. Men am nägra år, sedan ertems jordbrok korsmit på dep fat, att det hbjelper sg sjelft, torde större summa dertill kusaa avvindsr. Eoedertid ech på det at något till ea början må kunna göras, bar styrelsen vid sammanträde den 4 sistlidne December beslutit att sill konsl. boshålloingsskliskapat göra framstslloing, att genom understid främja bandtrerkares inflyttning. ————— — Sedan församlingarne börjat gifva bidrag till t7ingspriser för hemslöjdsalster, har häradets bosbällniogsntmed kommit i tillfalle att eppmuatra bermslöjden. Vid täflingen nistlid.e Ssptember måsad nt lelades 3:oe priser, alla till qvinnor. Detta kommer art förtfara Åtminstsne för ären 1855—56 Tigzeriet har ivråttningen väl vill ea del motverkat. Den skall dock aldrig kunoa verka i detta fall piandaäa dem som sjefmant vi!ja arbata. På dem, som det ej vilja, kan inräitvingen ingenting verka, så Inge gifrande i hwen förvar. Om man i alla socknar sämlade, bvad man obeiänksemt gifver, i arbeiskassor, så främjade man dermed mycket got. — aGenom resolatisn af den 18 April 1854 har kosavgens befallningshafrande förerdnat att sockennäms Jen i EL-kvsttnet ekall emottaza, ansvara och sköra donna sockens enskilta sroetskasta i enlighet med de för cea a!lmäcna erbetskassan antagna stadgar. Deona kassa, som vid bokslutet 1854 utgjorie omkring 5000 dr rgs, baesparade a? de gåivemedel som 1852 erhöllos, bar derigepom kommit på fast fot. Roitnecahl den 27 Jao. 1855. ÅA. Almqvist.s Och bade Beredningsutskottet bäröfser afgifvit — utlitavda — — — — sfter oppl:sande hvaraf sällskapet beslöt, att af de arder st:relsens för de norra socknarnes arbetsinrät:04 värd stående medel, må under fem ärs tid anvyånudas 100 å 150 rår bko årligen till införande oe bedri!sande af nubbsmide inom nämde secknar, samt vidare, att af de upder sällskapets disposition befinilige medel skola kosteaderna bestridas för sk väl aaskaffande af en i korgmakeri skicklig person, som vill tjenliga modeliers inköpande, och böra dessa sistsämda f styrelsen inför kovgi. sällskapet redovisas. Rätteligen utdraget betygar Fr. v. Scheele. Min förhoppning är alt nubb:midet ech korgimake. riet skela komma i gång 1856. Modeller äro reqri rerade, och lärare håller jag på att anskaffa. Retiaedal den 17 Jani 1855. ÅA. Almqvist. — Under gistlidna Maj och Juni månade hafva å Stockholms rådhus blifvit lagfarne nedannämde fastigheter: N:o 5 i qsarterer Österbotten, Johannis församling. som exesuwonsbetjeuten Mathias Broberg köpt fö IPRR vår AN Jr kt N.Aa I 3 avurt CSCandörn Ada:

3 juli 1855, sida 2

Thumbnail