Cendrillons lackerade stöflor. Öfversättning från franskan. . En af dessa stormar som ofta inträffa i Juli månad, oaktadt den brännande hettan, hade nyss utbrutit. Jag var uttröttad, sönderbråkad, tillintetgjord. SÅt fanders med arbetet, med bråk och bekymmer la utbrast jag. Jag tog min hatt och min käpp, hedsteg mina fem trappor, utan att veta åt hvilket håll jag skulle vända mig för att tillfredsställa min lättja och min lust att drifva om-. kring. Så snart jag kom utom min boning kände jag mig genast uppfriskad och uppliivad; mitt bröst vidgades af en obeskriflig känsla af välbefinnande och lefnadslust, och mina läppar drogo sig till ett gladt-leende. Regnet föll ännu i stora droppar; i brist af paraply böll jag upp min käpp; sedan började jag att nyfiket se mig omkring. G-tan var nästan tom; stormen hade nyss sopat den ren. Lefve regnet! Det bortför, tillika med smutsen, alla dessa utstyrda och friserade promenerande, dessa sprättar i snörlif och gula handskar. Det försarlar, under de stora inkörsportarne, en besynnerlig och brokig mängd, hvilken hopträngd skådar uppåt, liksom fåren som kommit i skygd under träden på det öfversvämmade fältet. Blusen armbågas med fracken, musslinet vidrör det frasande sidentyget. Det är ett stojande, en beundransvärd willervalla. Alla ständsskill nader äro upphäfda, och det är af en droppa vatten som denna jemnlixhet uppkommit och hvars regering räckt under ena hel störtskur. Somliga äro otåliga, förtretade, förtviflade; ndra prata, skratta, skämta. Det finnes der ömtåligt folk som frukia förkylning, fattigt folk som fruktar regnet för sin enda bekläd