En gottländsk postfärd 1830. (Ur Gottlands Läns Tidning.) sxÅr 1830 d. 14 Jan. afgick från Klinte Gott: lands ordinarie postbåt. Besättningen utgjordes af Anders Wallin, Jonas Hasselqvist och Niklas Mårbeck. Färden var snabb och lycklig, och samma dag aflemnades den medförde posten på Öland. fEn vecka sednare afgick åter post frår Klinte i en vanlig fiskarbåt, hvars besättning utgjordes af Peter Wahlgren, dennes dräng Jonas Carlson och Peter Magnus Fagerström. Ankomne till Carlsö sågo desse hafvet åt Öland täckt med is. Färden ville de ej öfvergifva, men för att kunna draga båten öfver is, behöfde de vara åtminstone fyra. För att förstärka båtens besättning med ännu en man, vände de således åter till Klinte, dit de hunno på aftonen. Här satt då i armod en-enka med 6 barn. Hennes man hade år 1828, tillika med 4 andra postförare och 3 passage rare, under en postfärd ömkligen omkommit. Hennes hopp och stöd var en son, som i hög grad åtnjöt och förtjente sin arma moders kärlek. Hans namn var Carl Löfqvist. Den 20-årige ynglingen, som mera tänkte på de sinas nöd, den han ville lätta, än på sin egen fara, anmälde sig till deltagare i den vådliga färden; men hans klädesförråd var föga lämpadt för en sådan färd. Han erhöll derföre till låns af Wahlgren ett par storstöflor och af Fagerström en stortröja. Morgonen derpå begaf man sig i väg, arbetade sig igenom ett band af is och sörja och kom lyckligen till Stora Carlsö. Hafvet var nu temligen isfritt, vinden frisk, och på eftermiddagen samma dag upphanns Enggjerdsudden, der man dock ett ansenligt stycke från land fastnade i issörjan, Men de med förra båten öfverkomna gottlänningar, jemte ett antal öländska kustboer, ilade till hjelp och medelst raskt och ihärdigt arbete och med tillhjelp af trossar, som dels i båten medhades, dels från land utfördes, lyckades man snart nog att få post och båt i land. Under de följande dagarne hopade sig isen ntanför Öland, så att derifrån intet öppet vatten syntes. Men vinden sprang om på sydvest, och isen skar ut från Enggjerdsudden De begge båtarnes besättningar tattade snart det hoppet att hafvet skulle blifva isfritt, åtminstone till Stora Carlsö, och öfverenskommo om en gemensam . återfärd.. Till de. 7 postförarne slöt sig en passagerare, Wilbelm Måg, sadelmakaregesöll från Berlin, som någon