ning ar den nya mikshutvudboken. Da detta är ett ämne som endast få studerat, och uppsatsen härflöt från en person som länge dermed sysselsatt sig, ansågo vi oss ej böra neka utrymme för densamma, och införde den såsom insänd onsdagen i förra veckan. I anledning häraf hafva vi mottagit nedanstående tvenne, mot de i den förra artikeln framställda anmärkningarne riktade uppsatser, hvilka synas bjuda ganska goda skäl för sig, den ena anonym, den andra af en kunnig och aktad embetsman, som har full kompetens att yttra sig i frågan. : Uti Aftonbladet n:o i41 förekommer en insänd artikel, innehållande åtskilliga anmärkningar emot det af Rikets Ständer vid sednaste riksdag antagna och i början af innevararde år af Kongl. Maj:t fastställda nys formuläret till rikshufvudbok. Insändaren kan ej i allo dela dei denna artikel yttrade åsigter och måste isynnerhet ogilla författarens totalomdöme om den nya rikshufvudboken. hvilken framställes såsom helt och hållet än damålslös och förfelad, ja såsom ett alldeles vidunderligt opue,, endast vittnande om der stora okunnigheten hos Rikets Ständer i gemen och särskildt deras revisorer och statsutskott. Vi anse ej lämpligt att här ingå i en fullständig granskning af de framställda anmärkningarne, då sådant skulle medföra en alltför stor vidlyftighet, och detta ämne dess utom torde i sina detaljer vara främmand för största delen af allmäsheten, utan önska endast att i någon mån få belysa förhållan det med vissa af de förmenta felaktigheterna uti omförmälde opus och i korthet anförs några skäl för den motsatta åsigt vi hysa om detta arbetes beskaffenhet. I början af den insända artikeln meddelas en uppgift, som ej fullkomligt öfverenstämmer med verkliga förhållandet, då författaren nemligen säger att den i sammanhang med frågan om ny rikshufvudbok föreslagna säörgkilda hufvudboken för statskontorets rörelse vid nogare skärskådande befunnits ändamålslös och i följd deraf blifvit förkastad. — Ai R. St:s und. skrifvelse den 18 Aug. 1854 inhemtas att detta förslag icke blifvit af R. St. definitift pröfvadt och således ännu mindre förkastadt, utan att frågan derom endast är uppskjuten till dess det nya riksboksslutet kommit till verkställighet, Det uppgjorda förslaget föranledde Lhkväl R. St. att redan nu för sin del besluta åtskilliga väsentligs förändringar i statskontoret bokföring, hvilka ock blifvit af K. M:t gillade och vederbörande till verkställighet anbefallde. Författaren anmärker derefter såsom ett fe: hos det nya formuläret till rikshufvudbok, att kapitalräkning i det ursprungliga förslaget saknades, hvarmed lärer menas att denna räkning endast omfattade den s.k. grundfonden. Härvid bör likväl den upplysning lemnasg, att formulärets författare vid dess uppgörande måste hafva ansett sig bunden af de bestämda åsigter R. St. i denna fråga uttalat. I derat und. skrifvelse den 8 Sept. 1848 yttras nem ligen, at: rikshufvudbokens kapitalkonto jus: åt grundfonden borde ovilkorligen inrymmas. men icke åt statsregleringsfondenn. Sedan formuläret i öfverensstämmelse härmed blifvi upprättadt, anmärktes af kammarrätten och statskontoret i deras utlåtande den 26 Sept 1851, att R. St:s nyssnämnda åsigte blifvi i det nya formuläret så uppfattad, som skull: kapitalräkningen utgöras endast af grundfonden, men enär deraf icke inhemtades resultatet af de medels förvaltning i sin helhet. hvilka tillhörde staten,, hade kollegierne låtit upprätta ett annat förslag. till kapitalräkning, hvilken i sammanhang redovisade såväl grundfonden som statens inkomster och utgifter för året. — Man torde inse att kol legiernes förklaring i sjelfva verket var all: deles stridande emot hvad R. St. förut yttrat Emellertid var denna mening i och för si; ganska väl grundad och blef också af näöstsammanträdande revisorer och ständer gillad med det ytterligare tillägg, att ej allenast grundfonden, utan äfven alla andra särskilda fonder, som tillhöra statskapitalet och offentligen redovisas, skulle inrymmas i kapitalräkningen. — Först härigenom hade denne räkning sålunda erhållit det omfång, som va: erforderligt, för att lemna en fullständig öfversigt af riksboksslutet i sin helhet. — Insändarens anmärkning i detta fall kan allts ingalunda drabba formulärets författare. De: är ock föga troligt att Rikets Ständer elle deras revisorer deraf skulle finna sig förnärmade, då man besinnar att alla de särskilda fonderna förr alltid betraktades och ännu j praktiken behandlas såsom fullkomligt fristående och af hvarandra oberoende, hvadan ock det ursprungliga förslaget i afseende å rikshufvudbokens förändring alldeles icke åsyftade en så genomgripande reform. som sedan kommit i fråga, utan endast afsåg att erhålls en redig och lättfattlig framställning af al!: dessa fonders ställning, deröfver den gamla rikshufvudbokens redogörelse var både invecklad och ofullständig. Att döma af åtskilliga andra yttranden i den insända artikeln, är författaren, som å ena sidan klandrar att en kapitalräkning saknades, äfven å andra sidan missbelåten med att denna räkning slutligen erhållit en så vidsträckt omfattning. Det torde likväl ej kunna betviflas, att den åsigt, som härutinnan sednast gjort sig gällande såväl hos de förvaltande verken som hos R. St., har ett bestämdt företräde, såsom åsyftande att ordna och sammanföra förvaltningens förut spridda delar, hvilket ju innebär den enda möjligheten för en redig uppfattning af det hela. Då man ej lärer kunna förneka, att alla de sär skilda fonder, som ingå i den årliga redovisningen, samt de af riksgäldskontoret förvaltade medel, likasåväl som grändfonden och statsregleringsfonden, tillhöra det gemensamma statskapitalet, skall man ock fåfängt söka att bestrida fördelarne af den nu beslutade förändringen. Enligt insändarens tanke är det ej rimligt att de nya formulären upptaga såsom statsmallat All has d Af dan dahitarada lkranan. a