Aftonbladet – 25 juni 1855, sida 2

ten af Pamplona anhölls diligensen, och markis Ayerbey och hans följeslagare blefvo alldeles utplundrade. Föröfrigtvisa franska gränswuktoriteterna den största vaksamhet för att förhindra att borgerliga krigets utbrott i baskiska provinserna skall från Frankrike,erhålla något understöd. Enligt underrättelser från Bayonne hafva-flere -karlister--som--uppehållitsig der blifvit häktade och 5 spanskavgeneraler:bortvisade. Hvart generalElio tagit vägen visste man ej. .Flereutvärrdrade spanska karlister ankommo d:-15 Juni åtföljda af Polisagenter till Orleans på vägen till dem anvisade .vistelseorter i det inre af landet. nt ENGLAND. Uti -underhusets -session den :18 denne framlade såsom vi redan meddel t — br Roebuck undersökningskomitens berättelse om tillståndet i britiska hären utanför Seb stopol och-lät jemte denna berättelse äfven uppläsa en öfversigt af de afgifna vittnesmålen. Komiten har uppställt 21,000 frågor. Berättelsen tadlar förra ,misisteren att ej ha förutsett. desolyckshändelsersför: hvilka drimi svatit-en-skådeplats;-samt att-ej-ha vidtagit Hågra mått och steg till armensproöyiantering för ,ett .vinterfälttåg..:Deremot. innehåller den de lifligaste loford öfver: den enskilda -välgöfheten till armens bästa: VU Pplägningen af berättelsen; åhördes. med det; liligaste latresse af;husets ganska -telrikt-församlade-medlemMar. Sir Charles Wood, förste lorden af -amiralitetet, .bekräftaderunderrättelsen-omryssarnes angrepp på en engelsk underparlamentärflagga seglande slup, äfvensom manskapets dödande, Besättningen på Kossaek; tillhvilkenisbåten hörde; försäktar Catt--fienden-i allmändhet icke respekterar de allierädes patlamentärflaggor. .sMinistern betviflade högeligen,att-de-engelska-offiserarneföretagit pejlmingar under parlamentärflaggans skydd. — (Morning Cbroniele hade,jemte enferinran om .Betributions. bekanta djerfva manöver vid Sebastopol, uppmanat: till ätt ej för hastigt xripa sill repressalier, då möjligtvis parlamentärflaggans upphissande..kurde ha varit endast.en krigslist-för att-kunna närma sig kusten i ändartål att rekognöscera, likasom Retributioa unader.en förevändniog.imlupit.i, Sebastapols hamneförsatt kunna sa teckna fästningsverken.) Roden Drottningen, Prins Albert och hertigen af Cumberland:shafva,.den .16 -dennes, .aflagt ett vesök i lägret vid Aldershott: S Angkorvetten Tärtar (21 känoner) har d. 16 afgått till Östersjön .med .mörsarbåtarne Manrly,, Sinbad och Mastiff-i släptåg. Flytaride batteriet Gluttomshar tagit ömbörd tvenne af sina. 68-pundingar, af hvilka hvar ochsenväger omkring -95 -centner. Det öfriga af dess armering är fördt ombord på Calcutta (84 kanoner). ; Af.det språk Downing-Streetbladen föra slutar man, att en-vies -gråd saf köld vinträdt i förhållandena till Österrike. Det ministeriella söndagsbladet tillåter. sig,t.. ex. i sin. ledande artikelen lätt antydning att på den cirkassiska resningen komme attfölja vulkaniska utbrott på andra gebiet. Att denna gamla Palmerstonska-manöver. icke gillas af lord John, -samt att ganska stora meningsskiljaktigheter råda inom ministören öfver klokheten af dylika till hälften framskymtande ochsknappt allvarsamt menade-hotelser; är ett faktum ; ehuruväl-det är möjligt, att lord Russe!l icke skulle göra något. väsen. deraf, såframt han ej.derutifunne. ett tillfälle till opposition. Å-andra sidan kan det vara fråga öm, huruvida icke lord Russells emfatiska uttryck, att Pölen vore hopplöst förloradt, af premierministerns anhang med rätta får namn af opolitiskt. Vi tro oss, icke — säger en tidning — alltför ,.groft fela i-pietet: emot stora-män, -om-vi: antoge, att personlig äregirighet måhända har mer att skaffa med dessa tvister än Polensjeller mensklighetensvödes Lord:Palmerston ochlord John Russell vilja båda spela förstarfiolen; och den sednåre synes till en viss, grad förvånad deröfver, att hans ädle vän så dänge; behåller pvarvinstrumentet i sin.hand ochickegör någon min af att så snart lägga bort detsamma. Den skiljeväg, till hvilken England skulle kunna komma? i äfseende! på? nationaliteterna, ligger ännu i.ettsaflögsetsfjerran. Prins Alberts-nyligen fällda yttrande att Englands. konstivutibnella sregeringsform står på ett hårdt prof, bat gjort mycket ondt blod. sjelfva satzen, hvilkeil hvilaf på en begreppsförvexling och cj, behöfver någon , vederläggning,-är. icke någonting.nytt.. Man Lar funnit den i Whigoch Toryblad, hörtideni parlamentet och på meetings trån enselska läppar. Ingen föll det in stt fördömma frasen såsom oengelsk förrän den uttalades af prins Albert, hvilken isbladen, erhållersen Jexa för sin tycka benägenhet för byråkrati och despotizm. Advertiser,, pDaily Newsa och andra blad bö laga. att prinsen, hvilken hittils gjort sig till en regel att endast i konst och kulturfrågor tala till. engelska publik, vå så olyckligt debuterat på den politiska banan. Times : lofordar mycket Layards. sista tal; det betecknar ett väsentligt framsteg ihans uppträdande som statsman, och har äfven märkligen höjt honom. i.husets aktning. Så mycket beklagligare är den. olämpligasordalydelsen af hans slutpåstående; som för några veckor, sedan väl kunnat vara tidsenligt, men tider. tider. förlorat en. storsdel af sin kraft och användbarhet. Nationens stämning har-slagit -om ifrån dyster förtviflan (2) till fröjdefullt -hopp, ehuru. reformens nödvändighet är densamma. I Däåyards tal, icke i hans motion, ligger alltså hela tyngdpunkten af hans vilja. Hos Bulwer var det tvärtom