Aftonbladet – 25 juni 1855, sida 2

gafs militärkonsert och förevisades Thiemers verldsteater, som icke ses utan allt intresse I Norra Tivoli förevisades det från Köpenhamn nyligen ankomna akrobatsällskapet under hr Nymans ledning sina prestationer, hvilka ej heller sakna sina beundrare. Djurgårdsoch Humlegårdsteatrarne voro äfven talrikt besökta. SNetsattiraa gäller om Maregen å kongl. Djurgården, der äåskådarne öfverräskades af att få se den 80-årige direktören D. Gautier deltaga -med sällskapets öfriga medlemmar i trampolinsprång, som utfördes lika skickligt som -djerft. Talrikast besökt var dock Ladugårdsgärdet, der de nu förlagda regementena hade i sina Ssärskilta läger dagen till prydnad upprest majstänger, kring hvilka manskapet dansade, der, man -så .hatva kunde med damer, men t-annat fall med hvarandra. De kungliga personerna besökte på aftonen de särskilta regementenas läger, afhörde folksången, emottogo militärens hurrarop och åsågo derpå under en stund dansen. Alla trupperna erhöllo af H. M. Konungen en särskild gratifikation, bestående uti en sup, ett halft stop öl och tre cigarrer för hvarje soldat. — I Göteborg har inbjudning utgått till aktieteckning för inrättandet af -en . pantlåneanstalt. Innan kunglig sanktion begäres böra 50,000 rdr vara tecknade. Af den behållna vinsten skall endast 6 9, årligen utdelas. Den vinst som derutöfver kan uppstå skall afsättas till en reservfond för att kunna bereda lindrigare vilkor för de låntagande. Göteborgs Handelstidning understödjer lifligt företaget, gom den hoppas skall bidraga att atrota de enskilda ockeranstalter, hvilka nu lorera i Göteborg liksom annorstädes. — Man läser i Tidning för Fahlu Stad och Län: Trovärdiga persozer hafva i dessa dagar meddelat den intressanta underrättelsen, att Östra Silfbergs zrufva i Stora Tuna socken, der man sedan 140 år tillbaka-ej. erhållit någon malm, na åter börjat gifva de bästa förhoppningar. Man har nemligen der på 65 famnars djop, anträffat ett silfvermalmstreck af 3å 4 slosrs bredd, hvilket enligt sakkunnig persons påstäende, skall vara af utmärkt god beskäftenhet. Det mä här anmärkas, det nämnde grufva rejan för 10 år sedan ånyo upptogs af en grosshandfare i Sockholm, hvilken, efter nära 9 års. fäfänga försök att der viana något, i slutet af år 1853 gaf hela företaget på båten, hvarefter det fortsattes af ett borag. Detta tröttnade -doek-redaa i fjol våras, hvarefter en afdess intressenter — en man hvilken alltid utmärkt sig för både företagsamhet och energi —ensam öfvertog hela grufbrytnvingen, bvilket också medförde det lyckliga resultat, som ofvanföre blifvit osmndt. I Mars månad upptäckte man förstdevlofande malmstrecket, och detta bar sedan vidgatsig och i och med detsamma äfven gjort förhoppningarne större. — Af de vid Christinehamns nya kyrkobyggnad anställde murarena hafva tio af direktionen blifvit afskedade men alla de öfriga på egen begäran fått återgå till sitt arbete. — En insändare till Svenska Tidningen har för ett par dagar sedan tagit stor förskräckelse vill. sig öfver den demokratiska syftningen, som förmenas yppa sig uti det specimen för en profession inom juridiska fakulteten, hvilket nyligen blifvit vid Upsala universitet aftagdt. Hvad som här isynnerhet tyckes hafva zjort ett obehagligt intryck på Svenska Tidningens insändare, är den blifvande professorns uppfattning af 57 S Regeringsformen angående svenska folkets: beskattningsrätt gevom rikets ständer allena. Tvisten. mellan insändaren och speciminanten rörer frågan om orubbligheten af de så kallade ordinarie inkomsterna . eller grundskatterna, i afseende hvarå-..den -sistnämde . varit nog djerf att, i otvetydig öfverensstämmelse med grundlagens ord och ursprungliga mening, låta denna beskattningsmakt qvarblifva hos rikets ständer allena, i strid med de konservativas påstående, att jemväl konungen skall dela hälften af denna makt och att följaktligen hans samtycke erfordras för borttagande af dessa de mest tryckande och minst inbringande af de skattebördor svenska folket drager. För vår del hålla vi deremot: universitetsläraren räkning, för den ärlighet hvarmed han i detta hänseende tolkat grundlagen, hvilket bevisar en frånvaro af lycksökeri och äflan att ställa sig beh glig, för höga vederbörande, som beklagligen nu för tiden är sällsyntare än den borde vara äfven vid våra universiteter. Vi skulle således lyckönska denna iärare om hans ,unga lärjungar söka i själ och hjerta befästa hans ider, i denna punkt och derigenom vinna en stadgad öfvertygelse om det rätta. Icke heller kunna vi med insändaren instämma i hans yttrade farhåga för att den ,monarkiska principen, sådan den är erkänd i Sverges grundlagar, vare sig i teori eller pravis, kan lida det ringaste vid erkännandet af folkets sk ttebevillningsrätt äfven i dess yttersta utsträckning. --Tvärtom skall denna princip, i vår tanke,: försvagas Jångt mer gerom att å regeringens sida bestrida en sådan rätt. Den så kallade skatteförenklingsfrågsns behandling är ett prof i smått, till hvilka obehagliga. tvister regeringens sträfvan till maktfullkomlighet i detta hänseende kan leda. Och i allmänhet: synes det oss vara till stort mehn för den monarkiska principen ochvett-ganska farligtsretningsämne för den demokratiska andan,: att universitetslärares finnas, hvilka, såsom t. ex. lärarne i praktisk filosofioch statsrätt, af de unga fordra att de, för att göra sig rätt behagliga och väl kunna bestå sina förhör,, nödgas inplugga en. hop för hvarje sundt förstånd motbjudande satser, om konungamaktens förhållande till folket, hvilka längesedan multAEA TRA RE ARS ENS sea Lubeckis; hvilken var hans medtäflare; hans vän. hans förebild och af honom älskad på