Aftonbladet – 21 juni 1855, sida 2

Jag vet icke, svarade han; om det vore mig tillåtets. Grefve Alexis Orloff. En enda man har i hög grad vunnit czarens förtroende, om än icke hans tillgifvenhet. Att tala om den ene utan att säga något om den andre, det vore att skilja Ludvig XI från Tristan I Hermite. Omar förklararar Mahomet. Nikolaus har gjort grefve Orloff till verkställare af sin vilja såväl i vigtiga som obetydliga saker, till sina planers och hemliga tankars förtrogne, och denna herrskarens näd har å undersåtens sida blifvit erkänd genom en blind, nästan vild lydnad. Man vet att czar Peter fann nöje i att, sedan han varit domare, blifva bödel. Han tyckte om att afhugga hufvuden och gick, som det säges, i denna böjelse så långt att han afhögg sin egen sons hufvud ). En dag, då han öfverlemn.de sig åt denna favoritvederqvickelse, hände det att en af strelitserna 4), hvilken, liggande på knä, med hufvudet på de bjelkar som tjenade till stupstockar, vördnadsfullt väntade dödshugget, otålig deröfver att czaren flere gånger gick förbi honom utan att slå till, sade till denne: Batjaschka (fader), du glömmer mig. Nej, svarade Peter, men du är för skön, för att dö, jag ger dig nåd. Denne strelitser, som hade sin skönhet att tacka för lifvet, hette Iwan. Man hade gifvit honom binamnet Ore! (Örnen). Af Orel gjorde man Orloff. Han var farfar till de fem bröder, hvilka genom mordet på Peter ) Alexis Petrowisch (1718). 4) En rysk infacterikär, som, inrättad af Iwan IV, utgjorde czarens lifvakt. Strelitserna gjorde två gånger uppror mot Peter, som första gängen decimerade dem och andra gången (1705) utretade em.