Aftonbladet – 18 juni 1855, sida 2

och Sjöfartstidning följande upplysningar: Den 31 Jaousri d. år utgaf först H. M. Konungen sina föreskrifter angående vezira stambansns utförande och ehuru en ovanligt sen vår inträffat, hafva redan byggnader, materiglier och arbstsredstaper blifvit ahkaifade, samt öfrige förberedande åtgärder sk fortskridit, att nu öfver 2500 arbetare äro sysselsatta vid fenna bana på en längd af c:a 6 mil, emellan :Göeborg och Lagmansholm. C:a !, mili langd af barvallen är, i afseende på jordarbetena, fullbordad. Första dagarne af nästa månad ökas -arbetsstyrkan med en kommeudering af 600 man af Elfsborgs regemente. En del af den pu under arbete varande jernvägslinien, eller emellan Jonsered och Alingsäs, ärer, såsom man kuonat föreställa sig, förete högst kostsamma och svära arbeten, och svårare än på på sot annat ställe emellan Göteborg ech Stockholm terds förekomma. —n—— — — Vi ha redan för någon tid sedan omnämnt händelsen med Cecchetti, en protestant fälld i Toscana, i likhet med makarne Madiai, för att ha läst bibeln inom sin familj. Vi ha äfvenledes-meddelat detaljerna af detta mål. Med anledning af den verkan denna händelse istadkommit, bereder sig toskanska regeringen, säger man, att utgifva ett svar, hvaruti den skall söka bevisa, att Cecchettis fällande skulle ha sketf mer åf. politiska än. af religiösa skäl; man vill förebära Mazzsiniska stämplingar medflere dylika ursäkter, ? sUlndependance Belge yttrar härom: Olyckligtvis komma dessa ursäkter något för sent. Ransakningen i Ceechettimålet, utslagets ordalydelse, alla officiellå handlingar ha blifvit offentliggjorda : politiken spelar deruti icke den ringaste rol, hvarken direkt eller indirekt. Cecchetti har blifvit dömd endast öch sllenast af religiösa skäl; och man kan vara förvissatl derom, att ifall de handlingar man lagt honom till-last-kunnat på något sätt hänföras till politiker och Mazziniska stämplingar, så skulle de toskanska domstolarne icke hafva förbigått sådant i sina berättelser.s RR — I landsortepressen hafva vi förnyade gånger sott uttryckas en liflig farhåga att med det ya likformiga spostportots införande och portkartornas dermed förenade borttagande skulle inträda en osäkerhet i brefbefordringen, hvilken: kunde för -brefafsändärne: blifva betänkt lig: Då-nuvreformens införande är-kånära för hand, hafva vi ansett oss böra upptaga denna farhåga, i hopp att kunna bidraga till desk undanröjande. Vi fösta derföre i första rum met allmänhetens uppmärksamhet derpå att då hittills brukliga postkartorna lemna liten eller ingen garanti för de orekommenderade breft vens riktiga framkomst till adressaterna, då postmästarne på kontoren dit de anlända icke vära för dem någon den ringaste ansvarigheti. utan endaxt hafva att utlemna dem så snart Je efterfrågas. Derigenom kan ju mycket litt hända, att obehöriga personer, med ledt ning af de i postförstugan uppslagna kartörnaj, efterfråga och uttaga andras bref, och när det rätte egaren kommer erhåller han det sväret att de redan äro utlemnadå: För det andrå arinra vi att postkartor numera icke brukas ä de flesta europeiska länder, och ingenstides der lika postpörto med frankering genom ftimplar ir antagen, emedan brefvens registrering sKulld upphäfva hela beqvämligheten af denna int rättning och registreringens riktighet i allå fall åldrig kunna kontrolleras, -om ej brefafsändaren sjelf inlemnade eller genorb ombud läte inlemna: brefven på närmaste postt kontor. I-alla andra länder; sont antagit det Rowland-Hillskasystemet och som hvarför pig häfva en mångdubbelt större korrexponden! ir Sverge, existera inga postkärtor; och Tikt väl hör man der ej talas om att icke brefvek komma riktigt fram. De: vtländska brefven till Sverge äro ej heller åtföljda af brefkart tor, och likväl hafva vi aldrig hört talas orå att sådana bref, bestående till största delen af vigtiga och angelägna köpmanskorrespont denser, förkommit. Slutligen bör allmänhet ten-ej: heller glömma, att systemet redan en följd af årotill: allmän tillfredsställelse prak: tiserats inom vårt eget land, genom inrättnin! gena med breflådor på ångbåtar och diligenser; i hvilka brefven inläggas och befordras utan att vara på postkartor upptagna. Gemom Stock: hölms postkontor befordrades! under loppet af förlidet år icke mindre än28,000 sådana oregi strerade bref, och vi hafva aldrig hört några kla!. zomålöfver oregelbundenheter i denna postbe: fordring. Vi äro på alla dessa grunder öfverty: gade att reformens verkställande skall aföpa till allmänhetens fullkomliga belåtenhet. Hvad korrespondenterna sjelfva aldrig borde för: summa är att rekommendera alla bref som innehålla penningar, penningvärde eller vig: tiga handlingar, samt att skrifva adresserna särdeles noggrannt och tydligt, hvarigenom många misstag förebyggas. En annan å kor! respondenternas sida nödig uppmärksamhet blir nu äfven att tillse, det brefvens frankering sker i noga öfverensstämmelse med deras vigt, så vida de vilja undvika att besvära brefmot: tagarne med betalande af portoskilnaden. I andra länder brukar man derföre små bref: vågar, af en nätt och föga kostsam konstruktion. Vi förmoda att spekulationen snart blifver betänkt på att äfven hos oss införå dessa på en gång prydnader och nödvändig: hetsartiklar för sknfbordet. j — För trehne år sedan, berättar Postbudet, ivgafs genom Åmila: postkontor till ges nerslpoatstyrelgen ed abrökan från en stor mängd bruksegsere, possöessionåter, embetsoch tjöästemän samt allmoge, boende inom Nord! marks härad och tillgränsände socknar på Dalsland; om inrättande af en sidopost från Åmål: till hemmanet Mon i Blomskogs soc: ken, hvarigenom en i högsta måtto behörlig lättnad. ekulle, tillskyndss: ortens körrespon: denter, hvilka till större delen hafva sina afi färsförbindelser med Åmål, Verersborg eller