Article Image
— Den:12 dennes rapporterades tili Christiania, att telegräfförbindelsen var åvägabragt ända till Göteborg. Chefen för norska inrikeadepartementet afgaf samma dag pr telegrät uaderdånig rapport härom till. Stockholm till H. M. Konungen. -Härpå erhölls från norske statsministern i Stockholm följande svar: Till b. e. stätbillaren Lvenskjold i Christiania! H. M. Konucgen har, befallt mig att medelst den mellan de förenåde rikenas hufvudstider nu öppnade selsgrafförbindelsen bringa Christiania och den norska regsringen sin, nådigaste halsning. H. M., som för utser nyttan och vigten sf denna. förbindelse mellan Sverge och Nerge samt utlandet, värderar de mäns stråfvanden, som . verkat för densamma och isynnerhet den beredvillighet, hvarmed storihingat motog H. M:ts proposition. F. Due.r — — Nyköpings mekaniska verkstad, som sednast varit öfvertagen och innehafd af stadsmäklaren Holm, har med alla tillhöriga lär genheter i lördags blifvit försåld till geschwornern G. A. Lundhqvist i Fahlun för 300.000 rdr bko. — — Ångkorvetten Gefle utpasserade vid Furusund i går kl. 34, 11 f. m., för att hitföra den andra bataljonen af Helsinge regemente. — Friherre G. Cederström har på reqvisition af Vesternorrlands läns hushållniogssällskaps förvalningsutskott. anländt till Hernösand, för att under tre veckors tid undersöka fiskena inom länet och meddela råd och upplysningar till deras förbättring. Efter ett par smärre redan gjorda utfiygter till Solums hamn samt till Norafjärden skulle frih. C., enligt den af förvaltningsutskottet uppgjorda ordningen för undersökningarne;-i fredags begifva sig till Grisslanis och Trysunda -strömmingsfisken.-Derifrån. sker: resan till laxfiskena. i Ångermanelfven, hvarvid fiskena vid-Edsforssen, Granvåg, Holm, Styrnäs och Abord undersökas och med hvilka efter all sannolikhet början göres efter midten. af denna vecka; slutligen besökas, så vidt tiden och omständigheterna det tilllåta, de förnämsta fiskena i Medelpad, såsom vid Tyngerösundet,.Löran och Bremön samt Njurundaoch Tunaelfvens laxfisken; SR Landtbruksakademiens årshögtid firades sistlidne lördag i den å akademiens s. k. experimentalfält utom Roslags tull uppförda hufvudbyggnad: Samman? omsten bevistades af H. M. Konungen och H. K. H. Kronppricsen; af högre embetsmån voro, jemte akademiens. direkiör statsrådet: Poppius, äfven statsråden Fihreos och grefve Mörner m. fl. närva rande; dassutom såg man akademiens tjenstemän och flere af dess ladamöter tillika med åiskilliga andra personer, som. af intresse för denn allmännyttiga in rättning infunnit sig. ;Den plats de kongl. personeror intego rar på ett smakfullt sä:t prydd mad kolonner af löf. och blommor; mellan hvilka naturliga: skdessärfvar (sinnebildar af Wasa-vapaet) voro anbragta. Sammarckomsten öppnades med et till H. M. Kaaungen stäldt helmmiogstal af akademiens vördnadsvärde och, oaktadt sin höga ålder; för fosterlandets sdlaste: näring lika varmt nitälskande direktör, hvar after. årsberätteisen upplåstes. af.akademisns. sekreta. rare, kongl. sekreteraren Nathhorst, hvilken berättelse nuneböll en: värderiköfversigt af förhållandet med årsväxien inom rikets skilda lån under förra äret samt let inÄytande ändrade tidsförhtllanden utöfvat på landtmannauäringen i allmänhet m. m. I Efter berättelsens slut besigo H. M. Konungen och A. K. DB. Kronoprinsen modelleroa, äfrensom en å akademiens egendom befintlig utmärkt vaeker.hjorå af racsfär. , I Aksdemiens modellsamling företedde åtskilliga nyr beter så väl för åkerbruket sem för den inre hushållaibges: Till de förstnämda hörde tveune radsåningsmasehiner,: em enkel af hr Natthorstd. y. ramt ep dubbel från Wädarbrunp, en hövändningsmaschin, åt skilliga plogar, sen sädestorkaingsmaschin af sianrik sammansitiniog, uppfunnen af akademiens äldste arbatande ledamot, duektör Schwartz; en bikupa af en selsk uppfinning, på vanligt sätt tillverkad af halm, men öfra hålften stt aflyfta, och isom denna ätskil tiga inrättningar för att leda temperaturförbållandet i knpan saimt.skåda fortgängen af biens arbete i den nedre afdelniogen. Vidare bemärktes en säekhållark af jern, hvarigenom man utan medbjelpare kan fylla säcken med spanvål, äfvensom åtskilliga svenska och sngelska redskap för grunddikning jemte prof på teselrör 0. 8. Y. Till det sistnämda slagets modeller hörde en 8. k. cottsge-mangle, äfven engelsk uppfinning, af hrr Barnard et Bisbops tillverkniog; dena är helt liten, endast bestiende af tvenns smala cylindrar af vid pars 3 taoms diameter samti 6 till 7 qarters långd jemte en skifva och mwangslduk på en lagom hög fot samt kan nian basvär uppställas i hvilket rum som helst. Prisos på denna rmavgel, som till större delen består af jern, är 2!, pund sterlicg eller vid pass 30 dr bko. Tvifvelsutan lärer en för alla husbäll så nyttig uppfiuning bifra högst välkommen, helst den vid anstälda prof visat sig gsnska användbar. En andan nyttig uppfinuving år en köttskärningsmaschin af högst ebetydligt omfång, som tillika kan användas vid korfstoppaing, då skinnet fastgöres vid den pip; hvarigenom det sönderhackade köttet utgår. Äfven denna maschina är al jern samt af engelsk uppfinning från her Nye et Gilberts fabrik i London. Slutligen bör anföras en mängd ullprof frän elika länder, in: lagda i små flaskor, hvilka radials lågo utbredda i dertill förfärdigade lådor med lock, inuti klädda med sammet. Uilprofven äro en skänk af H, M. Korun: gen; samliagan hade tillhört H.M. Carl XIV. Äfven såg man en mängd i farker inlagda skdesprof från den stora utstäliniagen i London 1851. (3. T.) — Den tilltänkta jernvägsanläggningen i Vesterbergslagen, hvartill Ständerna gåfvo anslag vid sista riksdagen, tyckes ha svårt att komma sig före. Tidning för Fahlu Län och Stad berättar derom följande: Den för Vesterbergslugeti viktiga jernvägaförbindel! sen mellan sjöarne Väsman och Barken, hvilken ieke blott. afR. Stikader blifvit befordrad genom lån cch understöd, utan jeomrälaf ortens bergsbruksidkare och andra affärsman omfattats mel det intresse, att ak: tistecknirgen för densammasovanligt hastigt fullbor: dades, har likväl sedermera knappt kemmit ett steg närmare sin verkställighet. Hufvudorsaken härtill ha: varit. att de af aktieteeknare antagna bolagsreglor DR t arhälla Hans! Maistoe vanktian förs äm i

18 juni 1855, sida 2

Thumbnail