mer ait till redovisning ånyo upptaga älla de i dessa ponkter anmärkte bötesposter; så torle närmare förklaring, engående min skyldighet utidetta hänseende, för närvarande befinnas öfveräödig. 18. Vidare hafva revisorerne anmärkt, att jfverstelöjtnanten Blom den 21 Septömber 1852 ådömde böter 6 rdr 32 sk. bko blifvit afskrifne på grund af hans inträffade död och tillägga att beloppet bordt kunna iudrifvas och i allt fall utgå ur hans bo. Jag delar revisorernes åsigt i detta fall, och skall icke uraktlåta att hos föreningen redovisa det föreningen tillkommande belopp af dessa böter, så snart desamma blifvit till mig inlevererade. Pag. 19. Revisorerne förmäla: att mycken svårighet uppstått deraf att de bötföllde personernas yrken sällan och förnamnen aldrig fi uppgifna, hvadan ock revisorerne i de festa fall urståndsatta att taga reda på hvem den bötfällde personen varit; och hafva rTevisorerne derför icke lyckats anskaffa qvittenser å flera än 14 bötesbelopp, hvaraf endast 3 funnits beÄörigen redovisade, men 11 gifvit anledning till anmörkningar. I anledning häraf får jag meddela, att i kongl. poliskammaren tilltalade personers yrken och förnamn införas fullständigt i det s. k. diarium, men, såsom revisorerne riktigt anmärka, deras förnamn aldrig i saköreslörgderna. Yrkena deremot utsättas alltid, dock så att er och Zirlingar upptagas såsom sådane, utan att det särskildta handtverk de utöfva nämnes, hvilket ock allt blifvit iakttagit i de till Handtverksföreningen afgifna årliga redogöre!serna. Ehuru det icke tillkommer undertecknad att föra nämde diarium, skulle jag likväl, i den mån mina öfriga trägna tjenstepligter medgifvit, med största beredvillighet gått revisorerne: tillhanda med ala tillgängliga upplysningar angående de ifrågasatte bötfällde personernas icke allenast yrken och förnamn, utan äfven, på grund af inkomne rapporter och aadra handlingar, deras bostäder vid den tid dä de här voro under till: tal,:så vidt det behagat revisorerne att derom anlita mig; och förklarar jag mig beredvillig när revisor rerne eller någon annan af föreningens ledamöter blifva hugade att på stället söka närmare underrättelser än i de afgifna redovisningarne meddelas, lemna allt det biträde som skäligen kan äskas. För den händelse, att revisorerne för deras del funnit det lämpligt att på detta enkla sätt söka erhålla de uppt lysningar, hvaraf de vid revisionen ansett sig vara i hehof, så hade de besparat sig den, som det synes, föga inbringande mödan att från hus till hus söka efter qvittenser; och skulle de då äfven kunnat erhålla någorlunda nöjaktig upplysning för de endast 11 sådane, hvilka, enligt deras åsigt, nu gifvit anledning till anmärkning. Slutligen förmäla revisorerne, att de i saknad af nödiga handlingar iche: varit i tillfälle att så som ve derbordt verkställa revisionen; att de ansett nödigt att genomgå kongl. poliskammarens diarier för att eftersk huruvida alla de böter, hvaraf andel tillkommer före ningens kassa, äro i saköreslängderna upptagna, mer Åt en sådan revision skulle medtaga mera tid och an bete än revisorerne hitintills kunnat deråt egna. Jag kan ieke annat än uppmana revisorerne ell hvilka andra ledamöter som helst af föreningen, at för det uppgifna ändamålet, hoskongl. poliskammareå taga kännedom af de handlingar, hvaraf upplysningar i saken vinnas, och hvilka alla i sådant fall skolå vara för dem tillgängliga; varande: jag derjemte i tillfälle att kunna försäkra derom . att kongl.: poli kammarens räkenskaper och specialer skola befinneg vara så enkelt och, såsom jag vågar påstå, ordentligt förde, att en sådan, af revisorerne behöflig ansedd revision torde kunna försiggå inom en ganska int skränkt tidrymd, sannolikt betydligt kortare än deh revisorerne användt på de gjorda: anmärkningarnek samlande och uppfattande, så att det uppgifna skälet mot en sådan revisions företagande pårstället icke bör afskräcka från företaget. Märkvärdigt nog har under sjelfva revisionen och innan densamma ännu blifvit afslutad det rykte blifvit i tiyck spridt och derigenom i omlopp satt, att några poster i redogörelsen skulle befunnits vara förde inom linien eller: afkortade, ehuru jag skulle hafvå utfärdat qvittenser å beloppen. Revisorerne hafva sjelfva på stället granskat poliskammarens saköreslängder, hvarvid någon så beskaffad eller: betald post icke befunnits vara från redogörelsen utesluten eller inom linien förd. :Sjelf har jag dessutom sedermera med största noggrannhet get nomsett och med hvarannan jemfört de här förde bötesspecialer och dermed gemenskap egande hand! lingar, utan att hafva varit i stånd att upptäcka något enda sådant misstag. Detta är för mig så mycket mera tillfredsställande, som det icke varit omöjligt att, oaktadt all använd noggrannhet och uppmärkt samhet å min sida, den händelse möjligen kunnat inträffa, att bland det stora. antal-bötesbelopp soni årligen af mig, stundom under ganska stor brådska, emottages, något kunnat blifva förglömd vid afförin: gen i specialerna. Det var ock af sådan anledning jag genast lät skriftligen till Handtverksföreningen tillkännagifva min stora Jedsnad öfver att någon sådan händelse; skulle hafva inträffat samt att jag, såsom en naturlig följd deraf, förklarade mig beredvillig att hålla Handtverksföreningen skadeslös för den förlust, så ringa den än vore, som föreningens kassa sålunda, genom mitt om än ofrivilliga förhållande, blifvit tillskyndad. Deremot och för att ådagalägga huru lätt ett sådant misstag kan ega rum uti en räkning af beskaffenhet som ifrågavarande, har jag under min ytterligare granskning af handlingarne kommiti erfarenhet deraf att just i den redogörelseräkning, hvaremot nu klander är anfördt, en post eller 6 rdr 32 sk. bko, utgörande Handtverksföreningens andel ide arrendatorn Lindqvist den 1 November år 1852 ådömde 13 rdr 16 sk. bko, blifvit af mig genom misskrifning upplagen i betalningskolummnen och således kommit föreningen tillgodo, ehuru poliskammarens utslag blifvit af kongl. Svea hofrätt den 9 Juni 1853 ändradt och apphäfdt samt, såsom följd deraf, bötesbeloppet den ) November samma år af den sakfällde åter från mig atqvitteradt. Det utspridda omförmälde ryktet om de, ehuru af mig qgvitterade, dock sedermera afkortade bötesbeloppen, har således befunnits vara endast smädelse och osanning samt förtjenar af sådan orsak hvarje ärlig nans förakt. Af några uttryck i anmärkningsmemorialet har jag rott mig finna att revisorerne icke ens varit fullt beåtne med den klandrade redogörelsens uppställning, men förgäfves har jag i nämde memorial efterforskat ågon framställning från revisorernes sida af nytt och rbättradt förslag som kunde tillfredsställa deras önan och anspråk i detta fall, ehuru jag, i händelse ett sådant förslag blifvit framstäldt, skolat sökt till utt efter förmåga motsvara deras anspråk. För min en del vill jag deremot förnya ett af mig hos ;reningens fullmäktige förut framstäldt det nemligen att föreningen ville utse något som på tider då föreningens fullmäktige sjelfve ade göra sig underrättad om förhållandet hvari föreningen har andel, samt under tera de föreningen tillkommande bötesi den mån de infiyta, så att jag besparades tigare bokföring af dessa jemförelsevis högst a bötesbelopp. Ehuru 1854 års redogörelse öfver Handtverksföreingens bötesandel redan för en längre tid sedan i ittad, her jag likväl fördröjt sflemnandet inder fö ning att revisonerne öuskade någon nnan form eller uppställning af samma räkenskap, då någon sådan önskan icke blifvit tillkännaifven, kommer 1854 års redogörelse, efter vanlig orm upprättad, att till vederbörande aflemnas samdigt med ingifvandet af denna min förklaring. Stockholm den 30 Maj 1855. OA