Aftonbladet – 2 juni 1855, sida 1

er hört samt visat, enligt hvad vid föregående landtbruksmöten inlygats, att dessa nyttiga anstalter och åtgärder dock ännu ej kunna anses tilräckligt svara emot tidens fordringar och kraf, så frågas: Vore det ej företrädesvis önskligt att, utom Ultuna, åtminstone :ånnu ett högre landtbruksläroverk upprättades, så att de unga mån, som teoretiskt öch praktiskt önska studera landtbruket, håriffån ej måtte afhållas af bristande tillfälle att deri erhålla undervisning; och 2:0) Skulle det ej — utom andra, vid föregående landtbruksmöten förerdade, allmänna åtgärder till landtbrukets fromma — vara för näringarne i allmänhet och särskildt för jordbruket af stor vigt, att söka tillvägabringa utarbetningen af geognostiska kartor öfver vårt länd, på sätt i flera andra länder redan skett med betydliga uppoffringar af allmänna medel? 2. Då landtbruket icke med den ensidiga riktning, att uteslutande eller åtminstone företrädesvis odla säd tillafsalu, som det i mångå provinser Los oss antagit, i längden kan ega bestånd, utan att utsugd jorden, och då dessutom, genom den nya bränvinslagstiftningen, för landtbruket och spånmålsproduktionen helt nya förhållanden hädanefter inträda, så frågas: Huru bör landtbruket, i allmänhet taget, nu hos oss ändamålsenligast ställas, för att lemna ej blott en tillfällig, nöjaktig beKållning, utan en lönände och fortfarande stigände afkastning ? 3. Skulle medelst ändamålsenligt inrättade Socken-Magasiner, eller genom andra tistriktvis träffade förfoganden, de vådor kunna förebyggas, som föranledas af tidtals inträffande partiella missväxter, och ufidanrödjas den af många hödig ansedda åtgärden af spanmåls-exportförbud, genom Hvilka förhållanden icke endast kommunerna ofta råka i trångmål, utan landets hela spanmålshändel för framtiden hämmas? 4. Vigten och fördelarne af den odlade jordens fullständiga underdikning erkännas nu allmänt. Men från denna grundförbättring ryggar mången tillbaka för de kostnader, som dermed äro förenade Frågas derföre, om det ej vore skål att med låneunderstöd af allmänna medel bispridga dem, som möjligen af sådana lån ville begagna sig för uppbringande af sin jord till en högre och säkrare afkastning? 5. Huru böra eldrior vara inrättade, för att med minsta kostnad vid uppförandet och med minsta vedåtgång på kortaste tid torka säd? 6. Hvad erfarenhet bar vunnits om beskaffenheten och varaktigbeten af gjutna kalkbråksoch satidstenshus, öch huru förhålla sig kostnaderna för uppförande åf sådana hus, jemförda med dylika af trä eller tegel? Hafva några andra nya byggnadseller täckningsmaterialier blifvit använda, samt befunnits: fördelaktiga ? 7. Vore det ej önskligt, att de för landets bättre odling så vigtiga laga skiftena ännu mera underlättades; än som bititlls varit händelsen, samt att särskilda egodelningsrättsdomare tillförordnades inom hvarje län, att handlägga mål rörande skiftesförrättningar ? JL. Åkerbruks-Sektionen. 4. Hvad erfarenhet har under sednate åren vunnits hos oss rörande åkerjordens fullständiga underdikning? I hvad förhållande hafva kostnaderna för denna vigtiga: grundförbättring förräntats eller återvunnits, och fill. hvilka resnitater har man kommit rörande täckdikenas lämpligaste djup och afstånd från hvarandra, efter hos oss rådandelokala förhållanden ? 2. Hvilka äro fördelarne af och vilkoren för radsåning af säd och gräs, och hvilken erfarenhet bar man i vårt land bär öfver vunnit? 3. Hvilka äro de-bästa sätten att vid odling af rofvor och andra rotfrukter ernå goda resultater. med minsta möjliga beroende af missgynnande omständigheter? Äro hos oss några säkra jemförande rött gjördä öfver rotfrukters såning på jemnt-land, eller på upphöjda ryggar (drillat); och under hvilka förhållanden kan-den ena eller andra metoden förtjena företrädet? 4. Hvad erfarenhet har man hos oss vunnit om användningen af guano, benmjöl, hornspån, chilisalpeter, koksalt, kolstybb,. torfkol, sockerkol, raspmjöl eller andra ovanligare gödningsämnen, och huru hafva skördarne ersatt kostnaderna för dessa gödningsmedel? I hvilken form, eller i hvilka blandningar, för hvilka skördar och å hvilka jordmåner har det ena eller andra af dem befunnits fördelaktigast? 5. Hvad erfarenbet eger man om odlingen å åker af hvitbetor, morötter, kål och majs till boskapsfoder, och i hvilka hänseenden förtjenar den ena eller den andra af dessa växter företrädet sins emellan, eller framför äldre här 1cgagnade foderxäxter ? 6. Hafva några nya sädeseller foderväxter på sednare åren inom landet odlats och funnits värda vidare spridning ? 7. Huruledes skola de flerestädes i landet förekommande, vidsträckta, ofruktbara ljungfälten ändamålsenligast behandlas för att bringas till -bördighet för säd, gräs eller skog? 8. Hafva på de sednare åren några: nya ineller utländska åkerbruksredskaper blifvit i landet begagnade och befunna af det värde, att de kunna anses förtjenta att vidare spridas ? HI. Sektionen för Husdjursskötseln. 4. Af vår landthusbållning utgör boskapsskötseln för närvarande den del, som mest torde tarfva att uppmuntras och främjas. Huruledes skulle detta lämpligast kunna ske? Och månne det ej vore af vigt, att Hushållnings-Sällskapen genom anslag af allmänna medel sattes i tillfälle att, vid årligen anställda expositioner af husdjur och ladugårdsprodukter, utdela premier till dem, som deraf kunde uppvisa det bästa och yppersta ? 2. Huru bör utfodringen för mjölkkor lämpligast ordnas till vinnande af den högsta afkastning i förbållande till det förtärda fodret? Hvad erfarenhet har vunnits. rörande ångkokning eller sjelfupphettning åf stråfodret, enbart eller i blandning med rotfrukter, och hafva mäskade potäter ett afgjordt företräde framför omäskade till utfodring för mjölkkor? Huru lönar sig det att använda säd, oljekakor (linfröoch rapskakor) samt andra kraftigare utfodringsmedel, såväl för mjölkkor och ungkreatur, som för gödboskap; och i hvad förhållande till stråfodret begagnas förmånligast härvid, dylikt kraftfoder ? 3. Hafva under foderbristen 4853 i stället för stråfoder några andra foderämnen, såsom rotfrukter, granris, rtenmossa, löf m. m. varit mera allmänt använda? Huru har utfodringen dervid varit anordnad; och hvad inverkan har häraf visat sig på mjölkens såväl mängd och beskaffenhet, som på dess användbarhet för ostoch smörberedning? 4. Horule.:es skulle kunskapen om ett ändamålsenligt tillgodogörande af ladugårdsprodukterna lämpligast kunna spridas och dugliga dejor eller mejeriföreståndare kunna vinnas, samt smöroch ostberedningen derigenom förkofras, så att landets egna behofver häraf kunde fyllas, och möjligen Vä en lönande export af dessa varor skulle kunna uppstå ? . 5 Har den af åtskilliga förordade metoden att bålla mjölk, som är ställd föratt afsätta sin grädda, vid hög temperatur, befunnits hafva några företräden framför det hittills öfliga sättet? N 6. Hvilken inredning kan anses ändamålsenligast i en koladugård, såväl med hänseende till vinnande af mtrymme och trefnad för djuren, som: beqvämlighet vid utfodringen m. m.? 7.. Kunna ihärdiga, starka och dugliga arbetshästar för landtbrukets behof erhållas af landets egen bästafvel eller ej? Och hvilka resultater Håfva vunnits genom de föreningar, som på sednare åren hos oss uppstålt och sökt verka för bästafvelns förbättring dels genom Norska beskällare, dels genom Percherons, Clevelands o. fl. andra utländska bästracer ? 8. Hvad erfarenhet har vunnits om de i sednare tider till landet inkomna Cheviot-fåren, och huru har afkomman efter dessa och landets gamla fårstam visat sig? Hafva genom korsning af dessa eller andra fårracer uppkommit några nya slag, i bänseende till ull eller kött så utmärkta, att de kunna anses förtjenta att vidare spridas? IV. Sektionen för Binäringarne, 4. Huru hafva de hos oss senast anställda försöken att producera hvitbetssocker utfallit; och hvad kan man häfva för Svenska landtbruket att förvänta sig af hvitbetsödlingen till sockerberedning ? . 2, Humleodlingen har från äldre tider hos oss anbefallts och uppmuntrats, men icke dess mindre, då öl och dricka kommit under tidernas lopp att betydligen undanträngas af bränvinet, har humleodlingen råkat i förfalloch försammats, så att en stor del af landets behof af bumla nu måste tagas från utlanden. Då det emellertid är att önska och hoppas att förbrukningen af bränvin må minskas, och ölet i stället komma att allmännare begagnas, såsom en för ar! taren på en gång uppfriskande och närande dryck, så gas: hvarigenom skulle humleodling och ölbrygd hos oss lämpligast kunna främjas? 3. Hvad erfarenhet har man hos öss vunnit om de senast uppfunna sätten för linets rötning) och vidare beredning? Och i hvilka hänseenden förtjena de nyare metoderna härutinnan företrädet sinsemellan samt framför de äldre, kos oss brukliga sätten att vatteneller vallröta denna spånadsväxt?