Aftonbladet – 22 maj 1855, sida 2

kunde väl ha haft hjerta att lemna de unga vind för våg? — och det blef slutligen bestämdt . att grefven och hans hustru skulle kläda sig som bondfolk och för öfrigt göra de förändringer i deras utseende som kunde vara nödvändiga på det de utan att väcka misstankar skulle kunna gälla för sådana. Detta beslut var icke förr fattadt än det sattes i verket. Agathe var så flitig som ett bi och hade inom få ögonblick i ordning en klädning åt Victorine — viskulle kalla henne vid hennes förnarman — hvilken nu var hflig och munter, sprang omkring i rummet, speglade sig och skrattade åt sin man, som under tiden tagit på sig några af mina klädespersedlar. Sedan detta var gjordt förklarade den unge grefven för mig att hans far nyss förut dödt, lemnande honom sin titel och sin: ofantliga förmögenhet, hvilken likväl, i den händelse han skulle dö barnlös, skulle tillfalla hans onkel, en samvetslös och illa ansedd man. Denne onkel var en af de mest framstående bland revolutionisterna. Genom hans medverkan hade grefve de Choissy och hans unga maka, med hvilken han endast ett år varit förenad, blifvit fängslade och kort derefter dömda till döden. De lyckades fly ur fängelset och undan guillotinen genom en trogen tjenares hjelp, och hade nästan hunnit till Calais då de upptäckte att de voro förföljda. De lemnade landsvägen och skickade vagnen före sig, och vunno på detta sätt de få ögonblick hvilka räddade dem. De fruktade nu mest för onkelns elaka afsigter, ty direktorium hade för mycket att göra, för att kunna leta reda på förrymda fångar, hvilka icke voro af någon särdeles farlig beskaffenhet. Uti några dagar höllo de båda unga sig inne i hyddan och voro färdiga att taga sin tillflykt till gömstället vid minsta tecken till fara. Men intet spår af några förföljare visade sig i