Aftonbladet – 19 maj 1855, sida 2

varit i hög grad optimistisk och som man på den sednaste tiden till och med ansett höra till de ryssbelåtna;: ger Uti sitt blad stlelsingfors Tidning,, luft åt den ovilja gom åtgärden framkallat och de gärnla aldrig kförkolnafde sympatier, åt hvilka den gifvit nytt lif. Uti en af honom författad historisk berättelse, Majniemi slott, som en längre tid fortgått i bladet, låter han i ett af de sist hitkomna n:r berättelsens hjelte vid åsynen af stade, Wasa utbryta i dessa rörande ord: O-Wasa, du stolta, du ärorika namn, det främsta på Nordens vapensköld — du strålande stjerna, till hvilken seklerna skädat upp — du starka fana, kring hvilken hjeltar ha blödt — du fredliga kärfve af sx, som lofvado :odlingens skördar — det: är då här, som du funnit en tufva i geografien, der du kunde sätta din fot uppå och der du kunde hoppas att lefva från slägte;, till slägte ännu sedan. kronornas glans förbleknat) Jag her rest genom verlder: Europa var fullt af ditt ryktej-oelv det har öfver: oceanerna gått till Nya Sverze; men jag-bar ej funnitren hyddassom burit din inskrift öfter sin dörr; ej en sten som skulle ha burit ditt namn, om icke Schwedenstein, der din störste kämpe föll. Jag har rest genom Sverge och alla dess provinser rundt kring Östersjön, hvilken de famntaga som en brud: allt Sverges rike var beru sadt af din ära, som tillika var dess, så att det för din skull glömde sina blödande sår och sina söners hvitnande ben på en främmande jord; men förgäfves har jag letåt på dess kartof och sport på dess vägar, jag har ej fonnit mer af ditt namn, än endliten bond gärd i Skeptutig socket och nu denna obetydliga fläck vid Bottenhafvets kust. Är då storheten så ödmjuk, att den på en gång kan uppfylla verlden. och nöja sig med några alnar jord till sin grift och några hundrade fots.breddrtillsitt: namns förherrligande. Lyckliga lilla Wasa, hvar finnes en stad på den vida jordens ring,somdu ökule afuhdas och som ej afundas dig! Rom, Alexandria, -Konstantinopel, verldens hufvudstäder, båra med stolthet sina hjeltars namn, och det namnet tillhörde dock en enda. Men ditt namn, du gömda fristad för hägkomsten af det stora, det. bär i sitt sköte en hel rad af minnen, hvilka historien älskar -och-folken beundra, och dör också du sjelf, så var viss att ditt namn. icke dör, det kom mer att lefva från sekel till sekel evinnerligen! — Pariserexpositionen.. Franska Monitören meddelar åtskilliga tillkännagifvanden som angå den stora expositionen. Man erfar deraf att, i strid mot hvad förut ryktesvis berättats, icke blott juryns medlemmar och de utländska kommissarierna, utan äfven exponenterna och deras representanter samt tidningsredaktörerna erhålla fritt tillträde till expositionen, och kommer för dem särskilda ingångar: att anbringas såväl å hufvudpalatset som. å tillbyggnaderna och -å de sköna konsternas paålats. De förnämsta inoch utländska tidningarne erhålla hvardera två permanenta inträdesbiljetter, ett för hufvudredaktören och ett för den refererafide redaktören: Alla fribiljetter äro personliga och få ej utlånas eller transporteras. . Inträdesafgifterma äro fastställda lika förindustrioch Ronstexposilionerna, nemligen för hvardera. söndagar 20. centimer;måndagar, tisdagar, Onsdågar; torsdagar och lördagar 1 fr.; fredagar 5 fr. Under hela Maj månad är inträdespriset. faststäldt till 5 fr. :Saisonbiljetter erhållas till-:50 fr. för hvardera:expositionen och berättiga till ständigt inträde. Franska och utländska konstnärer, som ha arbeten på expositionen, få inträdeskort till konstexpositionen. I afseende på prisbelöningarne bar blifvit stadgadt, att de belöningar som u:delas af den internationella juryns 27 första klasser sönderfalla utisföljande fyra afdelningar: guldminnespenninger, silfvermininespenningar, bronsminnespenningar, loford. De belöningar som utdelas af -konstjuryn-äro äfven af fyra olika slag; nemligonguldminnespenningar af första, andra och tredje ordningen samt loford: I hvar och en af. de tre klasserna för skön konst kan-åt-de konstnärer, som utmärkt sig genom något arbete af. särdeles framstående värde, tillerkännas en hedersminnespenning af 5000franes-värde. Totlvärdet af. de. belöningar, som kömma att utdelas afkonstjuryn skall uppgå till 150,000 francs. Dessutom förbehåller sig kejsaren att tillerkänna särskilda bevis på den offentliga tacksamheten åtde konstnärer bland exponenterna som betecknas af juryn såsom: de-der: utmärkt sig geno ao. sih ovanliga förtjenst eller genom de stora tjenster de gjört konsterna.