Aftonbladet – 18 maj 1855, sida 3

äfven, här kommer, det, till.,slut an på mas: jsorna, på dessas numeriska och materiell: styrka, och häruti äro vi och måste städse blifva i allt för hög grad underlägsna. Man må icke lita på främmande hjelp; oberäknadt att det är nedsättande och försvagande för sationalandan att veta sitt bestånd bero deraf, har den främman !e hjelpen ofta visat sig vara ett högst opålitligt värn, hvarpå historien lemnar tillräckliga vittnesbörd. Turkiet och Danmark utvisa hvilka tilltag stora och mäktiga stater i våra dagar våga mot de mindre. Ea tillfällighet eller rättare en högre styrelse ordnade händelserna så, att Danmark denna gång blef räddadt genom den intresserade mellankomsten af den makt, som nu hotar Turkiet, och detta skall, som vi horpas, bli räddadt derigenom att de två vestriskterna, som i århundraden hafva kämpat mot ivarandra, just nu uppträdde, man kan nästan säga, för första gången såsorn allierade, men dess verkliga oberoende är dock förloradt då Turkiet förlorat tron på sin förmåga att försvara detsamma, och det är, hurudan krigets utgång än må blifva, nedsjunket till en vasallstat under mäktigare staters beskydd. Men man behö? ver blott gå en kort tid tillbaka i historic för att få vittnesbörd om öfvergrepp, 80m mäktiga stater tillåtit sig mot mindre, och vid hvilka ingen af de öfriga stormakterna framträdt hjelpande. Man behöfver icke ens att gå så långt tillbaka som till Polens delning. Sverge har ett nyare exempel att framvisa. Vid freden i Tilsit afstod Frankrike Finland åt Ryssland för att derigenom köpa sig dess förbund, och Ryssland tog emot det, oaktadt det var Sverges allierade och dess regent i slägtskap med Sverges. Jag säger Ryssland tog emot det, ty det betviflades af ingen att det kunde taga d hvilket också utgången visade, och det rderstöd Sverge den gången kunde vänta af ..gland blef icke tillräckligt. Men hvad som verkade ait Ryssland utan betänklighet emottog Finland och kunde taga det var Danmarks och Norges fientliga för hållande till Sverge, — hade de tre nordiska rikena den gången varit förenade, så skulle Ryssland troligtvis hafva betackat sig för att taga af den bjudna rätten, af fruktan för att den kunde vara för varm och starkt pepprad. Ungefär vid samma tid och äfven såsom en indirekt följd af freden i Tilsit blefvo Danmarks frihet och område på det bittraste kränkta. af England — och hvem ser icke, .att England aldrig skulle vågat det, om Sverge och Danmark hade varit förenade. Slutligen öfverbjödo England och Frankrike, för att skaffa sig Rysslands vänskap och förbund, just vid samma tid hvarandra uti att afstå åt Ryssland just samma provinser hvarom man nu strider. I sanning är det icke en högst lärorik period hvars tilldragelser under närvarande kris äro väl värda att lägga på hjertat. (Forts. följer). i