Aftonbladet – 16 maj 1855, sida 3

Uppmaning, Det torde icke vara obekant för en stor delaf den svenska allmänheten, att en lemning af svensk nasionalitet ännu. finnes i Estland, omkring 6000 parsoBer med fornsvenskt språk och fornsvenska seder, hufvudsakligen bosatta på öarne Runö (i Rigaviken), Worras; Nuckö: Odinsholm, Rogö och Nargö samt på fasta landet i några socknar invid staden Hapsal. De hålla med ifver fast vid sin nationalitet och särskilja sig skarpt från österna äfven genom sitt skamdinaviska utseende, silt raska mod och glada sinne, sin särlek för oberoende och flera moraliska egenskaper som för esterna äro främmande eller genom lifegenskapen blifvit utplånade. Dessa svenskar, som med stt gemensamt namn kalla sig Eibofolkete (öbofolket). ha sin gudstjenst på svenska och begagna gamla svenska psalmböcker och katekeser; men de lida stor brist icke blott på dessa sednare, utan i allmänhet på all svensk läsniog. En och annan svensk skrift, sotA någon af dem på en resa till Finland eller Sverge tuonat förskaffa sig, går såsom en stor dyrbarhet till iåns ur hand i band tills den blifvit utsliten. Då 20 af dessa estländska ösvenskar sistlidne höst kom hit till Stöcknolm, för att köpa salt, skickade uadertecknad ur sin egen och en väns boksamling ett ansal böcker (utgörande tillsammans 73 band och häften), största delen folkskrifter och populära arbeten, för: att i staden: Hapsal under inseende af den för dessa ösveoskar berömligt ifrande tyska skolinspekören C. Ruszwarm utgöra en början till ett blifvande svenskt folkbibliotek, der så väl dessa ösvenskar som deras prester och lärare kunde få låva svenska böcker. Dente estländare blef på sin hemfart i början af sistlidne November månad uppbringad af engelsmännen, som borttogo hela lasten och besättningens alla tillhörigheter, till och meds deras kläder och lifsförnötenheter, hvaremot böckerna lemnades orörda och lyckligen framkommoö till Hapsal. Då nu åter tillfälle yppar sig att genom här vistandeestländdre kunna få en dylik boksändning verkställd, har undertecknad velat derom underrätta de förläggare eller enskilda bokegare, som skulle vilja till densamma lemna något bidrag. Om genom presenter af olika gifvare dupletter i samlingen uppstå,. skadar. sådant icke, då böckerna utan tvifvel komma att flitigt begagnas. Det är naturligt att böckerna helst böra vara af någorlunda populärt innehåll och af den art, att de icke komma i kollision med .den ryska censuren... Bidrag mottagas af undertecknad samt af förste biblioteksamanuensen HyltenCavallius (så väl å kongl. biblioteket som å hans konator (f. d. Burströmska) n:r 1 vid Stora Nygatan). Stockholm den 16 Maj öga Uu Sohlman.