Aftonbladet – 15 maj 1855, sida 1

Svenska SkogshushållningsSällskapets nästa sammanträde kommer enligt dess beslut att hållas i Avi boga den 1:sta nöstkom. Juni, å Rådhuset derstäder, och inbjudes härmed en hvar som saken kan intressera. Sedan det vid förra sammankomsten uppställda utkastet, och vidare derom inkomna förslag, till stadganden varit under öfverläggning, och stadganden för Sällskapet definitift blifvit antagna, komma följande inkomna frågor, så längt medhinnes, att afhandlas: 4:o På hvilket sätt gör män skogsbetet minst skadHgt för skogsvärten under nuvarande stängsel-lagstiftning ? 2:0 Böra skogar före indelning til! trakthuggning provisiohelt behandlas, för att dertill beredas? 5:0 Hvadär verkan af svedjande eller fallbränning? 4:0 Huru skall man åstadsomma, aw skogsfrön af de vanligaste slag, såsom Tall, Gran och Björkfrön, blifva så allmänt samlade, att de beständigt finnas-i bandeln att tillgå ? 50 Hvilken är den bästa kolningsmetoden, och hvilket är det ändamålsenligaste sättet för uppskattning af olika sorters kolmilor ? 6:0 Hurn böra sådana trakter, synnerligast fall, som visa en serdeles benägenhet att öfverväxas med Asp, behandlas? 7:0 Är det i allmänhet skäl att söka metarbeta myssnåmnda trädslag ? 8.o Huru bör man förfara för att åter erbålla skog på sådana större trakter, som äro, vanligen till följd af ofta förnyad fallbränning, så utmagrade, att de endast bära ljung, och hvilket är i sådant fal! det tjenligaste kultursättet? 9:0 Hvilken omloppstid är den mest passande för högoch nederskog på olika sorters jordmån ? 10:0 När är lämpligaste tiden för afverkning af ellka slags skog, med afseende på virkets största bållbarhet och metstånd mot röta? 11:o Huru slåckas miler och hvilke! är det lÖämpligaste sättet alt på de orter, der rmilsläckning ej är bruklig, införa densamma? 19:0 far milors tätare eler glesare inresning verkligen inflytande på kolningen, och hvad inflytande har den? 13:0 Vore ej lämpligt at på trycket utgilfva en kort och populär skrift, för aut upplysa, isynnerbet allmogen, om skillnaden emellan och följden af en rationel eller en planlös ech förstörande skogsbusbållning? — 14:o Hvilket är största hindret för isförandet af en rationel skogsskötsel vid enskilda skogar? 15:0 Äro alla mossar som kunna uttorkas, tjenliga till skogsväxt? 46:0 Är det för deta ändamål nödvändigt och nyttigt att uttorka messar, till större djup, än hvartili trädens rötter kunna nedtränzga, elier måste mossen grandtorkas? 47.0 Huru bör man tilvägagå för a!! med minsta kostnad vinna ändamålet — vattnets aftedande, och de ofruktbara mossarternas förvittring? 48:0 Hvilka trädslag äro till såning eller plantering . tjenligast på uttorkade mossar af olika slag? 19:0 Finnes någon erfarenhet inom eller utom riket, som visar att fordom ofruktbara mossar, som för ett hundrade år sedan, eler längre tid tillbaka blifvit utlorkade, nu bära vacker och mogen skog af fura eller annat träds slag ? 20:0 Kaa svedjande under intet förhållande förs ras, äfven om antändningen sker med urskijning försigtig et, och endast när marken är . e kan brinna utan endast mos n ljirg, samt qvistar och ris efter den fällda och bortförda skogen? 21:0 Gifves det intet medel att göra de unga plantorna osmakliga för kreaturen — och lätt användbar smörja, som icke hindrade plantornas växt; men som, lik den hvarmed var ar fördrifves, vore för kreaturen genom sin lukt eller smak vidrig, och hvarmed de unga plantornas toppar kande Svar å ofvanståeade frågor böra skriftligen, före sammankomsten, till Ordföranden insändas. Westerås och Westsura den 26 Mars 1855. C. L. OBBARIUS, Ordförande. THEODOR ELFSTEDT, Sekreterare, Filos. Magister.