tiva eller reaktionära insändare med kringspridande af deras utgjutelser till den hädangångne czarens lof och pris, hafva vi icke velat vägra införandet, så vidt utrymmet medgifver, af uppgifter, som i någon mån kunna anses bidraga till upplysning om det faktiska förloppet af en märkvärdig historisk tilldragelse. Och då insändaren i egenskap af legationssekreterare just lärer hafva uppehållit sig 1 Petersburg vid den tid, då Nikolaus besteg tronen, samt till stöd för sina uppgifter åberopar iakttagelser, hvilka han till en del säger sig sjelf hafva gjort såsom åsynavittne, torde det icke sakna intresse för våra läsare att äfven erfara den framställning af förloppet, som ifrån detta håll göres. Vi införa således här nedan den konservative insändarens berättelse om de ifrågavarande händelserna till den kraft och verkan den kan hafva, och erinra blott, att den engelske författare, hvars i vissa detaljer något afvikande berättelse vi förut meddelat, äfvenledes hade sjelf vistats i Ryssland, och deti flera år, samt också uppgifver sig hafva nedskrifvit sin berättelse efter uppgifter af åsynavittnen. Och om han äfven uti en eller annan detaljuppgift skulle hafva begått något misstag, så hafva vi likväl hvarken genom insändarens anmärkningar eller genom den officiella berättelse af undersökningskommissionen, till hvilken han hänvisar och som vi längesedan haft oss bekant, kunnat öfvertyga oss, att den engelske författarens uppfattning på det hela, såväl af tilldragelsens egentliga karakter, som af den anda, hvaraf dess upphofsmän leddes, varit väsentligen oriktig. Vi bedja insändaren benäget ursäkta, att vi för bristande utrymme icke kunnat förr gå hans önskan till mötes, äfvensom att vi för samma orsaks skull nu nödgas förbigå hans inledning, hvilken icke heller egentligen innehåller nägra uppgifter i sak. Vi böra dock underrätta våra läsare, att insänd. uti denna inledning förklarar sig älska våra konstitutionella och fria former, och icke ega någon kärlek till ett autokratiskt styrelsesätt, men dock anser sig kunna tryggt uttala den öfvertygelsen, att kejsar Nikolaus väl känt sitt land och sitt folk och väl uppfattat deras bekof och sitt höga kall (!), att han ogillar de omdömen vi fällt om Nikolaus såsom endast tjenande satt uppjaga svage läsares lättretliga känslor, och att han isynnerbet jäfvar de bekanta skildringarne från Ryssland af markis de Custine, hvilken han beskyller för ohjelplig narraktighet. Då vi tro oss under fortgången af våra nu mera afslutade artiklar om Nikolaus redan hafva gifvit tillräckliga skäl för de omdömen vi fällt om denne kejsares sätt att uppfatta sitt höga kall, och då vi alldeles icke grundat dessa omdömen hufvudsakligen på de Custines skildringar, som vi endast i förbigående omtalat, så anse vi alldeles obehöfligt att här inlåta oss i något försvar för vare sig deena. eller de andra. Vi vore till och med färdiga att gifva insändaren rätt uti beskyllningen mot hr de Custine för en ohjelplig narraktighet, åtminstone uti en viss riktning (vi mena hans löjligt pösande adelshögfärd); men vi frukta nästan, att det icke just egentligen är den riktningen hos den franske legitimisten, som insändaren åsyftar med sin förkastelsedom. Men vi lemna ordet åt vår insändare. (Insändt.) Egentliga anledningen till dessa rader är den, att vi anse oss böra göra ätskilliga rättelser vid den teckning Aftonbladet gjort af det upplopp som så hemskt utmärkte kejsar Nikolai uppstigaude på tronen. Den stödjer sig hufvudsakligen på en engelsmans arbete, hvilket redaktionen tycks skänka mycket förtroende, derför att dess författare i egenskap af engelsk resident en längre tid vistats i Ryssland. Vi känna ej detta arbete, men förmoda att med författarens nämnde egenskap bör förstås att han i detta land residerat, eller varit bosatt. Skulle med denna benämning menas ett diplomatiskt ombud, mätte det bero på ett misstag, emedan engelska kabinettet ej i mannaminne lärer egt någon ministerresident i Peters.burg, aldraminst med namnet Henningsen. Vi fordra 4rovärdighet för de upplysningar vi kunna lemna derföre att vi blott anföra hvad vi med egna ögon sett eller med vära öron hört under sjelfva tilldragelserna. Vi väga ej oinskränkt lita på värt minne, utan följa derjemte anteckningar, gjorde omedelbart efter handlingen. De misstag hvartill den nämnde författaren gör sig skyldig förvissa oss att ban ätminstone ej egt samma fördelar. Vi kunna ej följa författaren i dess beundran för dessa olyckliga, som med en neslig död umgällde sitt oförständ, då der yttras, att de af en efterverld skola en gäng äras som ädla andar. Ligger der då en så ädel patriotism deri att utkasta eldbränder bland sina landsmän, hvaraf följderna ej kunna beräknas, — att grunda sitt lands frihet på mordet af en hel familj, och att besvärja stadgar för hemliga föreningar med dolken och giftet, såsom tillåtna medel för vinnande af sitt mäl — att till grannstater bortskänka vidsträckta landskap, dem förfäderna med deras blod förvärfvat, — att vilja i ett ögonblick införa ett representatift regeringssätt i ett land, der blotta begreppet deraf ännu ej är ens fattadt? Hvilken ära skall då tillmätas de män, som med förståndet och erfarenheten till ledning nitiskt och praktiskt arbeta på ett lands gradvisa utveckling, hvarigenom ett folk endast kan lära att njuta de fördelar upplysningea kan skänka? Den spis magen ej kan smälta närer ingen kropp. I den omtalade berättelsen uppgifves att fiopländska och moskowska gardesregementena vägrade att aflägga den affordrade eden och att hela moskowska regementet uppmarscherade å Isaksplatsen. () Tvekan lärer visserligen uppstått å flera ställen, då truppen 12 dagar förut hade svurit Constantin trooch huldhetsed som kejsare. Eden var nu aflagd redan under natten vid de flesta kaserner, men dermed hade kommit att dröjas vid det moskowska. KI. 8 besökte vi de semenofska och ismailowska kasernerna och funno der allt lugnt; hade vi färdats till den närmast derintill belägna, den moskowska, torde vi hafva erfarit annat. Kl. 12 sågo vi 2:ne kompanier af det mos() Det misstag, som verkligen blifvit begånget i denna uppgift, hvad det förstnämda regementet angår, hafva vi redan i en föregående nummer (n:o 85) a Db.