Aftonbladet – 12 maj 1855, sida 1

sr ES SJ ; Norrlandsgatan; iN. G. Söderbergs, N:o 12 vid kill:z banko raden. Under 16 sk:r banko införes RR RR RR RARE ——— förhållande hafva: kostnaderna för denna vigtiga. grundförbättring förräntats eller återvunnits, och till hvilka. res. a ter har man kommit rörande täckdikenas lämpligaste djup och afstånd från hvarandra, efter -hos oss rådande lokala förbållanden ? 2. -Hvilka äro fördelarne af och vilkoren för -radsåning äd och gräs, och hvilken erfarenhet har man i vårt land är öfver vunnit? 3. Hvilka äro de bästa sätten att vid odling af rofvor och andra rotfrukter ernå goda resultater med minsta möjliga beroende af missgynnande omständigheter? Äro hos oss några säkra jemförande rön gjorda öfver rotfrukters såning på jemnt land, eller på upphöjda ryggar (drillar); och under hvilka förhållanden kan den ena eller andra -metoden förtjena företrädet? 4. Hvad erfarenhet bar man hos oss vunnit om användningen af-guano, benmjöl, hornspån, chilisalpetår, koksalt, kolstybb, torfkol, sockerkol, raspmjöl eller andra ovanligare gödningsämnen, och huru hafva skördarne ersatt kostnaderna för dessa gödningsmedel? I hvilken form, eller i hvilka blandningar, för hvilka skördar och å hvilka jordmåner har det ena eller andra af dem befunnits fördelaktigast? 5. Hvad erfarenhet eger man om odlingen å åker af hvitbetor, morötter, kål. och majs till boskapsfoder, och i hvilka hänseenden förtjenar den ena eller den andra af dessa växter företrädet sins emellan, eller framför äldre här begagnade foderxäxter ? 6. Hafva några nya sädeseler foderväxter på sednare åren inom landet odlats och funnits värda vidare spridning ? 7. Huraledes skola de flerestädes i landet förekommande, vidsträckta, ofruktbara ljungfälfen ändamålsenligast behandlas för att bringas till bördighet för säd, gräs eller skog? 8. Hafva på de sednare åren några nya ineller utländska åkerbruksredskaper blifvit i landet begagnade och befunna af det värde, att-de kunna anses förtjenta att vidare spridas? : IL Sektionen för Husdjursskötseln. 4 Af vår landtbusbållning utgör boskapsskötseln för närvarande den del, som mest torde tarfvaatt uppmuntras och främjas. Huruledes skulle detta lämpligast kunna ske? Och månne det ej vore af vigt, att Hushållnings-Sällskapen genom anslag af allmänna medel sattes i tillfälle att, vidårligen anställda expositioner af husdjur och ladugårdsprodukter, utdela premier till dem, som deraf kunde uppvisa det bästa och yppersta? 2. Huru bör utfodringen förmjölkkor lämpligast ordnas till vinnande af-den: högsta: afkastning i förbållande: till .det förtärda fodret? Hvad erfarenhet har vunnits rörande ångkokning eller sjelfupphettning af stråfodret, enbart eller i blandning med rotfrukter, och hafva mäskade potäter eu afgjordt företräde framför omäskade till utfodring för mjölkkor? Huru lönar sig det att använda säd, -oljekåkor (linfröoch rapskakor) samt andra kraftigare utfodringsmedel, såväl för mjölkkor och ungkreatur, som för gödboskap; och i hvad förhållande till stråfodret begagnas förmånligast härvid dylikt kraftfoder ? 5. Hafva under foderbristen: 4853 i stället-för stråfoder några andra foderämnen; såsom rotfrukter, granris, renmossa, döf m. m. varit mera allmänt använda? Huru har utfodringen dervid varit anordnad, ochhvad inverkan shar häraf visat sig :på mjölkens såväl mängd och beskaffenhet, som på dess änvändbarhet för ostoch smörberedning? 4. Huruoledesskulle: kunskapen :om ett ändamålsenligt tillgodogörande af ladugårdsprodukterna lämpligast kunna spridas och dugliga dejor--eller--mejeriföreståndare kunna vinnas, samt smöroch ostberedningen derigenom förkofras, så att landets egna behofver häraf kunde fyllas, och möjligen nn en lönande export af dessa varor skulle kunna uppstå? 5. Har den af åtskilliga förordade metoden att hålla mjölk, som är ställd för att afsätta sin grädda, vid hög temperatur, befunnits hafva några företräden framför det hittills öfliga sättet? 6. Hvilken inredning kan anses ändamålsenligast i en koladugård, såväl med hänseende till vinnande af utrymme och trefnad för djuren, som beqvämlighet vid utfodringen m. m.? 7. Kunna ihärdiga, starka och dugliga arbetshästar för landtbrukets behof. erhållas af landets egen hästafvel eller ej? Och hvilka resultater hafva vunnits genom de föreninar, söm på sednare åren hos oss uppstått och sökt verka för hbästafvelns förbättring dels genom Norska beskällåre, dels genom Percherons, Clevelands o. fl. andra. utländska hästracer ? 8. Hvad erfarenhet bar vunnits om de i sednare tider till landet inkomna Cheviot-fåren, och huru har afkomman efter dessa och landets gamla fårstam visat sig? Hafva genom korsning af dessa eller andra fårracer uppkommit några nya slag, i hänseende till ull eller kött så utmärkta, att de kunna anses förtjenta att vidare spridas? TV, Sektionen för Binäringarne. 4. Huru hafva de hos oss senast anställda försöken att producera hvitbetssocker utfallit; och hyad kan man bafva för Svenska landtbruket att förvänta sig af hvitbetsodlingen till sockerberedning ? 2. Humleodlingen har från äldre tider hos oss anbefallts och uppmuntrats, men icke dess mindre, då öl och dricka kommit under tidernas lopp att betydligen undanträngas af bränvinet, har humleodlingen råkat i förfall och försummats, så alt en stor del af landets behof af humla nu måste tagas från utlanden. Då det omellertid är att önska och hoppas att förbrukningen af bränvin må minskas, och ölet i tället komma att allmännare begagnas, såsom en för arbeiaren på en gång uppfriskande och närande dryck, så frågas: hvarigenom skulle humleodling och ölbrygd hos oss lämpligast kunna främjas? 3. Hvad erfarenhet har man hos oss. vunnitom de senast -ppfunna sätten för linets rötning och vidare beredning? Och i hvilka hänseenden förtjena de nyare metoderna härutinnan företrädet sinsemellan samt framför de äldre, hos oss brukiga sätten att valteneller vallröta denna spånadsväxt ? 4. Afverkningen af skogarne utgör i flere orter änmr en högst väsendtlig inkomstkälla för våra landtmän; under det att åter 3 andrä orter skogsbrist redan är för handen. Då nu tillgång på skog är för vårt land af högsta vigt, och då genom en ändamålsenligt bedrifven skogshushållning mycket kulle kunna vinnas, såväl med hänseende till fyllande af vårt eget lands oundgängliga behofver af skogseffekter, som till export, samt för bedrifvande af bandaslöjder och flere binäringar, så frågas: Genom hvilka åtgärder skulie en ordnad skogshushållning lämpligast kunna främjas, så att de qvarvarande skogarne hlefvao ändamålsenligt skötta, och de redan ödelagda skogstrakterna åter försatta 1 bärsnde skick, samt skyddade för vidare förstöring? 5. Hvilka äro de bästa sätten för beredning af bränntorf, och hafva torfkol befunnits tjenliga att i stället för träoch stenkol begagnas till smidesarbeten, samttillv eldning af ångmaäschiner och dylikt, hvartill annat dyrare bränsle annars begagnas? 6. Trädgårdsskötseln kan bedrifvas dels såsom ett sjelfständigt yrkd, dels-såsom ett nyttigt och angenämt; ja äfven vinstgifvande bihang tilllandtbruket. Emellertid är. denna delaf-ländthushållningen; synnerligast af de mindre: jordbrukarne, mycket försummad, till stor skada ej blott i ekonomiskt hänseende, utan äfven i-moraliskt: genom saknaden af det: välbefinnande och den trefnad i förening: med. de -mildrade: seder, som-trädgårdsodlingen alltid skänker sina, idkare..Frågas derföre: Huruledes skulle: den för folkskolorna anbefallda undervisningen i trädgårdsskötseln lämpligast kubna sättas: I verkställighet, och derigemoni insigt uti och-håg för trädgårdsskötsöln -kunhna spridas äfven till. allmögen? Och hvilka andra åtgärder kunna genom Hushållnings-Sällskapen eller enskilde anses böra vidtagas för spridande af.en allmännare kärlek till och sysselsättning med trädgårdsskötseln?