RÄTTEGÅNGSoch POLISSAKER, Då i går mälet emellan handlanden Schagerström och flere hans borgenärer samt handlanden Selling åter förekom, skedde först protokollsjustering, dervid drängen Gustafsson, som förra gängen förklarat sig vara osäker om den hemtning af socker från Schagerströms bod, som han verkställt, skett före eller efter d. 7 Januari, nu förklarade att han bestämdt dragit sig till minnes att den försiggick i första dagarne af Januari. Det enda vittne som i går afhördes var bandelsbokhållaren Låstbom, till hvars besvarande ombudet för Schagerströms borgenärer, agenten Berggren, ingaf skriftligen uppsatta frågor. Den första af dessa gick ut på att få utredt förhållandet med den räkning å 183 rdr, som Schagerström i sin stämning uppgifvit skulle af Selling hafva blifvit honom orättmätigt undanhållen, Med anled: oing häraf upplyste Lästbom att han vid an:rädandet af en resa till landsorten straxt förr än han satte sig i åkdonet och utan att sedermera besöka nägon i Stockholm varit inne hos Schagerström och af honom emottagit samma räkning för att presenteras en landtbrukare i den trakt dit Lästbom begaf sig. Lästbom hade ocksä på samma räkning förskaffat samma landtbrukares accept och framlemnade den nu till domstolen. Schagerström medgaf äfven att han lemnat den till Lästbom, men vidhöll att Låstbom mäste sedermera ha lemnat den till Selling och numera äterbekommit den, emedsn, som Schagerström tycktes vilja uttrycka, han trodde sig hafva sett den hos Selling. Härpå upplyste vittoet att ifrägavarande räkning aldrig sedan Lästbom emottog den varit i Sellings händer; att vittnet haft den med sig till landet vid den tid Sehagerström -skulle ha sett den Hos Selling. Domstolen återlemnade räkningen till Läåstbom. Avgäende iöventeringen från Selliog till Schagerström i början af Oktober, intygade vittnet att ingen vara togs från vigtskålärne förr än Schagerström vo e närvarande och att de varor som ej vägdes, uppräknades i bang närvaro; att priset uppgafs högt af Lästbom och bokhällaren Gustafsson efter bodmärke eller inventariekohto, och att posterna i boden genast inför des i förteckningen som fördes in dupplo af hr Falkman å Schagerströms sida och af br Björkqvist å 3ellings sida, men att i källaren fördes särskild an teckning på löst papper. Dä Berggren frågade om vittnet vore säker på att icke löst anteckningar fördes äfven i boden, svarade Lästbom ytterligare ja, hvarpå Berggren tillfrågade honom om han icke igensände en nuta som nu ingafs såsom vid tillfället särild förd. Äfven det:a bejakade vittnet och förklarade sig sjelf hafva fört den, mon anmärkte derjemte stt det var just en anteckning som blifvit gjord i källaren; Vittnet förklarade vidare, på föranledande if Berggrens frågor, att ätskilliga varor voro förva-ade dels i boden, dels i källaren, och att detta hade förorsakat att i inventarium samma varnlag äterkom uppfepade gånger, ehuru alltid så, attingenpost blifvit mer än en gång upptagen. Härvid fäste sig Berg