Aftonbladet – 11 maj 1855, sida 1

MAJDAGARNE PÅ ÅLAND 1808. Historisk novell AF PILGRIMEN ). Goda, bästa frun, återtog fickan, tryckande hennes händer mellan sina, det var ett förhastande af pappa; han har ett häftigt lynne, som uppbrusade vid underrättelsen: om magister Gummeri vågsamma företag; de gamla vilja att allt skall gå sin regelmässiga, snäcklika gång; om någon vill taga en liten genväg på hvilken han framkommer fortare, tycka de icke om det; förlåt pappa, han ångrar sig mera än han vill låtsa om. . Förlåtelse kan ej komma i fråga,, återtog Helena med mild, men fast ton, jag har, så hoppas jag, sade hon, i det hon eftersinnande lade handen på sitt hjerta, ej något agg till någon menniska och såledesicke heller till major Gyllensten, men förrän min man återkommer lemnar jag ej denna tillflyktsort; hör har jag rättighet att vistas; det är naturen som har danat denna grotta och hon är en huid moder till hvars faron hvarje husvill varelse har rättighet att fly; om, fortfor hon med en nästan omärklig darrning på rösten, ,Gummerus återvänder, så får han bestämma hvart vi skola hamna; glömmer han då att major Gyllensten en gång förvisat hans familj från Brantsböle, skall ock jag försöka glömma det..: nu har jag det, men utan agg och ovilja, i friskt minne . .. Goda, bästa frökeno, tillade Helena då hon såg en tår hvälfva iden älskliga flickans öga, var icke ledsen, men jag jag kan omöjligt, äfven om jag vore böjd derför, återtaga mina ord.p ) frå A. B. n:ris 91—96, 98, 100, 102—105 och