Aftonbladet – 11 maj 1855, sida 1

Återvändom nu för kort tid till en familj hvars bekantskap vi som hastigast gjort under dessa dagar. I lifvet träffa vi ju för en å två veckor personer, hvilka ådraga sig vår närmare uppmärksamhet och som vi sedan icke mera återse; hvarföre icke då äfven i novellen? Det vackra Strömsvik vilja vi ännu en gång besöka; den sköna naturen kring det samma var en kontrast till.den oro och jäsning som för närvarande herrskade inom denna boning. Vid middagstiden lemnade enkefru Gummerus den sjuka assessörskan T.; doktor C. hade nyss ankommit; det var icke utan saknad som både modren -och dottern sågo den goda, rådiga, förståndiga och aktningsvärda gumman lemna dem; nästan mot sin vilja kände sig Aurora mottaga ett för henne sjelf oförklarligt inflytaöde af;den sistnämda; den gamlas ord slogo underbart an på hennes sinne. Fru T. var något bättre; doktorn, gillande allt hvad fru Gummerrus användt, gaf hopp om-snar förbättring. Så var förhållandet der; när klockan om: kring 6 på lördagsaftonen den 7 Maj asses: sorn körde upp på sin: gård, åtföljd af bönder försedda med skälbössor. Här är pappa, utropade Aurora, som tillika med doktorn var 1 sin mors rum; men huru besynnerligt är han icke eskorterad? Assessorskan som låg ofvanpå sängen framräckte hufvudet för att se ut åt fönstret. i Aurora sprang. ut för att välkomna sin far. Blek somsett lik och darrandeaf raseri, gick han: emot henhe. Hvadstycker du! Den dj-—n Arån, en af saina länsmän; en bondsatan ), har behagat taga mig till fånga och arrestera mig i mitt eget hus. Hvad -säger pappa? ) Aren var böndson.