Aftonbladet – 10 maj 1855, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. — Direkta meddelanden från dr Barth. Geografen dr A. Petermann skrifver den 28 sistl. April: ,Eburu vi redan delgifvit vära läsare en nois a? dr E. Vogel enligt hvilken dr Barth är frisk och sund och nu befinner sig på återvägen till Europa, kunna vi icke neka oss att komplettera den med aågra uppgifter ur bref från den berömde resanden sjelf, hvilka helt nyligen kommit oss tillhanda. I dessa ref finna vi de första underrättelserna om Barths resa från Timbuktu, öknens drottning, säsom denna stad med rätta kallas af dess invånare. Återresan frän Sokoio gick, såsom vi för icke längesedan visade (Geozrafiska meddelanden, h. 1), i en siarkt mot söder sig krökande omväg, längs med, men på betydligt af. stånd från Kowaras högra strand. Det hade alltid varit Barths högsta önskan att på sin äterresa få fär1as ntför den stora floden, likasom före honom den berömde skottska resanden Mungo Park, som dock tyvärr dervid tillsatte lifvet. Efter ett nära ärslångt, på både kroppsoch själskrafter menligt inverkande iappehull i Timbuktu lyckades det Barth att sätta sin plan i verket: han följde floden i alla dess krökningar och utefter hela dess lopp melian Timbuktu och iSokotos breddgrad, genom flottor af mångfaldiga slags farkoster, som, bemannade med inbyggare i Tuarick pch Sudan, göra floden på denna dess meölersta del Il en föreningspunkt för hela Centralafrikas lif, för idess industri, handel och rörelse. Men de kommunikationsådror, som utgrena sig från detta stora, hitvills helt och hållet okända mellanland, gå hufvudsakligen mot öster, vester och norr, sällan söderut i riktning mot Goineaviken; och med förvåning och undran mottogo iabyggarce af den främmande ressnden frän det aflägsna kristna landet de första säkra underättelserna om hvar floden — denna grundval för deräs välstånd — hade sia upprinnelse, och hvart hon sedan gick för att kasta sig i hafvet. Öfverallt rönte Barth, som förstår att vinna Afrikas söners hjertan, det vänligaste bemötande af inbyggarne. De bädo honom bönfallande, att för alltid stanna qvar hos dem, eller åtminstone med det snaraste komma tillbaka oppför deras flod på ett europeiskt skepp. Öfver der hittills alldeles obekanta regionen mellan Timbuktu och Sokoto bar dr Barth upprättat fyra stora kartor, dem han bifogat sin ofvannämda brefsändniog. Om Tschadda-expeditionens lyckliga utgång hade han erhållit noggravna upplysningar af infödingarne, äfvensom beträftande ryktet om hans död, hvilket på det högsta upprört honom. — I det inom 14 dagar utkommande 3:e häftet af våra Geografiska meddelanden skola vi lemna mera detaljerade underrättelser. — De små först, de stora sen. Oresundspostens korrespondent i Köpenhamn berättar följande anekdot från engelsmännens besök i Helsingör Några engelska officerare bade befunnit sig i ett sällskap, der en och annan af dessa, som hemligen gå med ryska sympatier (d. v. s. som svärja ve och förbannelse öfser kriget derför att det fortfarande lägger ett gement hinder för alla dessa herrliga ryska kommissionsaffärer), företagit sig att så smått pika engelsmännen för den misslyckade Östersjöexpeditionen i fjol somras. Nå — kördes sålunda en och annan yttra — i är skall väl dock Cronstadtintagas, icke sannt? — Hoppsas det! var engelsmännens svar, ehuru vi medge att det blir ett ingalunda lätt stycke arbete. — Ja, vet ni hvad ? Ryssland är dock en svärare nöt att knäcka, än ni kanske inbillat er... — pVery well! vi skola nog knäcka den ändä; men vi hafva från början begätt ett väsentligt fel: det ait vi icka knäckt da emåö nättarna föratt a