ALLAN DS La? UMD TIVIVA I IDOL. Afgångne varor. Maj 5: 680 k:r bränvin, 487 skI stångjern, 488 tr salt, 1749 I kaffe. Maj 4: 1514 I kaffe, 156 IF potatesmjöl. Årsrapport från svenska och norska generalkonsulatet i Danmark, daterad den 30 Mars 1855. (Slut från gårdagsbladet.) Bland de under året vidtagna lagstiftningsätgärder angäende handel och samqväm torde de vigtigaste här böra äterkallas i erinran. Sälunda. blefvo genom kongl. resolution af d. 15 April de återstående inskränkningarne i den fria varuförseln emellan Holstein på ena sidan samt Danmark och Slesvig på den andra upphäfde, så att den genom lagen af d. 26 Juli 1853 äsyftade tullenhet emellan monarkiens delar helt och hållet infördes; i sammanhang hvarmed också enahanda beskatining på bränvinsbränningen pålades i Holstein som i de andra landsdelarne. Genom lagen af d. 10 Febr. infördes samma mynt och myntberäkning i hertigdömena som i konungariket, hvarvid benämningen Rigsbankdaler förändrades till Rigsdaler Rigsmynt,, dock med bibehällande af samma myntfot, så att 18!, Rbdr riksmynt utmyntades af en, mark fint silfver cölnsk vigt. Då nationalbanken nu mera icke utgifver sedlar på mindre, valör än 5 Rbdr och inga andra sedelotgif! vande banker finnas, så är en betydlig mängd silfvermynt i den dagliga rörelsen, och man angifver beloppet deraf till nägra och 20 millioner Rdr Riksmynt. Af allmänna arbeten förtjenar nämnas den 10, mil långa slesvigska jernbanan mellan Flensburg och Husum samt Tönningen, hvilken sista höst öppnades till allmänt begagnande. Den. är ntan räntegaranti af staten utförd af. den bekante engelske jernbane: entreprenören Peto. Kostnaden för denna bana var beräknad till 540,000 sterl., men det säges att den i sjelfva verket kostat betydligt mindre, dock hör mad anmärkas, att den icke skall vara särdeles solidt byggd. För den slesvigska handelsrörelsen är den afstor vigt, emedan den förenar den vigtiga staden Flenssurg med de förnämsta utskeppningsorterna Hu:um och Tönnin! gen på vestkusten, hvarifrån redan en betydlig direkt utförsel af Slesvigs och Jutlands produkter göres till England, och säkerligen ännu mera vill tilltaga, isynnerhet om, såsom planen är, jernbanan kommer att fortsättas igenom Jutland, hvarom ännu icke beslut är fattadt, -emedan meningarne om denna banas riktning mer eller mindre längs Jätlands kust äro mycket delade: Den Selandska jernbanans fortsättning från Roeskilde till Korsöer, äfven c:a 10!, danska mil, har gått något långsamt, men den lärer i år blifva i det närmaste fullbordad. Engelsmännen Fox Henderson hafva öfvertagit arbetets utförande för det privata aktiebolaget, som bildat sig med statens garanti för 4 procents: afkastning. Innan jag slutar. denna öfversigt torde jag böra tillägga några allmänna upplysningar om Danmarks handelsrörelse, hemtade ur de i dessa dagar utkomna statistiska tabeller för år 1853, omfattande så väl konungariket som hertigdömena. Ärets hela utförsel utgjorde efter det åsatta officieRa värdet : Från konungariket . . . . 15,600,000 Rbdr Slesvig s so. . . -5,188,000 Holstein . . .. 13,270,000 Hvaraf från Köpenhamn -4!, millioner, tillsammans.34!, millioner Rbdr och införseln: till: konungariket . . . . 29,936,000 Rbdr Slesvig. . . -9,909,000 Holstein . . . . . 10,121,000 hvaraf till Köpenbamn 20 millioner, tillsammans 50!, millioner Rbdr. Den betydliga öfvervigt, som hör visar sig i importen och som visar sig för hvarje år, har sin förnämsta grund uti den metod som här följes vid dessa tabellers uppgörande, nemligen att beräkna de utgåeåde varornas värde i egna hamnar efter ett öförän derligt pris, som redan är betydligt lägre än det gängbara medelpriset, uan tillägg af frakt eller andra exportomgälder, hvaremot de inkommande varornas värde i de inhemska hamnarne ipnefättar fraktomköstnaderna. De högre priser, som de danska produkterna betinga i utländet, i förening med fraktförtjenster, balarcera i allmächet inoch utförseln. emför man årets hela omsättningsvärde med det föregående årets (1852) sä befinnes en tillväxt af c:a 3 millioner Rbdr. I allmänhet har utförsel åf landets hufvudprodukter ökat sig under det förflutna tiotalet, säsom ses af följande jemförelse af utförseln: 2 År 1853. År 1844, Ull . . os. . 3,114,000 VB. . . . 2,483 000 EK. Ben. . . 6,444,000 . 7,921,000 Fläsk . . 3,830,000 . . 2,147,000 —R Kött. . . -. 2,057,000 1,438,000 Hästar . . . 13,450 St. . v 13,800 St. Böskap. . . 67;400 . 57,870 Svin . . . 43,500 . sv 18;643 Spanmål . . 3,376,000 t:r. .. . 2,370,000 t:r. Smör . . . 74,700 .s so . 65,690 Af spanmäl utföres närå ?,:delar frän kohungariket, äl smör:e:a 3, från Holstein; af slagtkreatur -e:a yofrån Holstein och nära nog den återstående hälften från. Slesvig. (hvaribland dock en betydlig del uppköpt i Jutland), af ull ?V, från konungariket, af fäsk och kött c:a ; från hvardera af dessa landsdelar. Varnpomsättningarne med Hamburg och England intaga första rummet i betydenhet, utgörande tillsammans öfver 50 procent af hela handelsröre!sen. Dernäst med Altona och Vandsbeck, som icke tillhöra danska tullområdet, med c:a 9 procent, men dessa platser likasom också till en stor del Hamburg, figurera härvid. egentligen blott såsom transitorter för hertigdömenss inoch utförsel, Omsättningen med Norge, som hufvudsakligen drifres från konungarik:t, är jemväl betydlig, eller c:a 6 procent. Hvad angår 1853 års skeppsfart, som dock genom kolerafarsoten betydligen hämmades, så utgjorde antalet af skeppsexpeditioner för inrikes och utrikes fart (oberäknadt ängfartyg och förbiseglande fartyg), tillsammans 129,731. Skeppsfarten är i det hela störst på England, dernäst få Norge, Preussen och Sverge; men af främmande nationörs-fart på danska hamnar är Sverges störst, nemliger c:a 30 procent af alla främmande till så väl antal söm dästetal, dernäst Norges c:a: 26 procent af antalet och 18 procentaf drägtigheten, Hannovers 20-procent af antalet och proeent af drägtigheten samt Preussens med 5 procent af antalet och 9 procent af drägtigheten. Med ångfartyg gjordes under ifrågavarande är särskildt 63437 expeditioner med 54,039 läster gods -ingående och utgående tillsammans, -Hvaraf nära 3, gjordes med danska och nägot öfver !; med främmande fartyg. Konungarikets handeisfotta utgjorde under nämnde år: 2185 fartyg om51,837 lästers drägtighet. Slesvigs 1426 . 725,849 Holsteins 1260 .18;203 4871 fartyg om -95,889 lästers drägtighet. I jemförelse, med. år 1844 utgör detta actalen tillökning för konumgariket af 404 fartyg med: 12,806 Täster samt för Slesvig af 408 fartyg med. 5372 iä ster, men deremot för Holstein en minskning af 125 fartyg med 771 läster. SJÖFARTSUNDERRÄTTELSER. Stockholm. Inkomine: Maj 5: Skel!efteå, Bergman, Torrevieja, salt; Gobröder, Bruckman, Memel, talg; Hensist (å), Möller, Lu eck, styc kezods. Utklarer:de: 3 Maj 4: Pilen, Schön. Waxhom. bränvin