Aftonbladet – 3 maj 1855, sida 2

ler mig att följa dig. Jag har egentligen hit anländt för att träffa min mor, för hvars skull jag under alla dessa åren känt ett svårt stygn så i hjerta som samvete, och henne måtte det väl kunna lyckas mig att osedd träffa i någon vrå... här äro ju så många grottor, ruiner och bergsskrefvor på Åland — om jag än aldrig får träda under min fars ögon — men dessförinnan måste jag hafva hjelpt dig att förjaga ryssarne från Åland. Må vara då, jag lemnar dig nu; vi mötas der allmänna postvägen tager sin början; det är vår plan att taga vägen åt Färjsundet och vidare genom Sunds socken åt... Bomarsund. Med ett handslag åtskildes de båda vännerna. När Gummerus återkom till stugan var Arn redan anländ. Nu kan jag säga bror, utbrast Aren, icke en gång gifvande sig tid att helsa, patt jag har räfven i fällan. Det är väl assessor T. du menar?p Just han, den gamle lufven.Åren äro väl ej så många, men i skälmstycken är han gammal och förfaren; han är återförd till Strömsvik oeh der satt under bevakning. Hvad mått och steg har du för öfrigt tagit? Vid Färjsundet har jag qvarlemnat en observationstrupp och till Saltviks socknemän har jag utfärdat befallning att vara oss till mötes vid Haraldsbys gästgifvaregård. Bra,, svarade Gummerus. Nu meddelade Arn Gummerus herremännens ankomst till Färjsundet samt berättade ganska utförligt alla omständigheter rörande detta besök. Olyckligtvis,, fortfor Arön, är allmogen till ytterlighet uppretad mot herremännen, och