Vvudrolerna. rfortattaren, anställd 1 hertigens af Orleans kansli, hvilken plats han lemnade 1830, då hertigen besteg tronen, har sålunda härigenom varit i tillfälle att på närmare håll betrakta Ludvig Filips-enskilda lif. Resultatet af dessa iakttagelser finner man ej hafva ledt till någon panegyriskbehandling, och en viss ömsesidig.:obelåtenhet tyckes redan 1828 ha egt rum; då; sågom br Dumas sjelf berättar (1 Del. pag. 62);hertigen af Orleans på aflöningsiistan för sin stat tecknade följande anmärkning: sIndrages gratifikationerna åt hr Dumas, som sysselsätter sig med skriftställerioy en förknappning, hvilken förf. framställer såsom ett motstycke till samme persons fjeskande uppmärksamhet 1791 för hr de Harry, författare till en revolutionär dram. Att för öfrigt hr Dumas i.sin egenskap af sträng republikan redan vid Julirevolutionen icke-kunnat godkänna Ludvig Filips regeringssystem; hår ej förvåtiat 0883 men hvarje opartisk måste ogilla dei bitterhet som öfverallt. röjer sig emot konungens person, icke blott i-bedömmandet af hans regering utan ock i skildringen af Håns-ungdom, hvilken författaren, då han deröm ej kan säga annat än godt, framställer såsom en skärande kontrast till sednare Iefnads erioder, innan ordningen ännu . kommit till dessa. För. synes med ett ord ej velat lyssna till de ord som; i flyktens stund utsagda af Ludvig) Filips omgifning,bragterden lidelsefulla hopen till tystnad: Respect å une grande infortune !En stark ovilja-förråder sig ock emot de engelska sympatier hvilka, rotfästade i Frankrike . allt sedan detta land vid restaurationen på nytt, öppnades, för de stolta grannarne, ytterligare närdes och, utbildades gerom Ludvig Filip: Tafseendepå dessa sympatiers tillämpning på politiken, yttrar författaren, III. 95, följandeför hans politiska åsigter betecknande ord, hvilka i närvarande ögonblick torde. finna , föga genljud inom Frankrike och Europa: . aktadt ålla sina misstag hade Carl X dock haft det förstånadet inse, attEngland var vår, egentliga fisende och Ryssland vår naturliga bundsförvandt.p dt I-raska lefvande drag och iett språk, sådant man har rätt att vänta af Dumas, skildras iidenna skrift Ludvig Filips-ungdonmyshans revolutionära opinioner och vanor; hairs tapperhet; hans. förbindelse med Dumouriez;:denrtes spekulationer .på honom såsom tronkandidat; hans flykt i generalens : sällskap;: resor. i Norden; försoning med den äldre Bourbonska grenen samt bref till drottningen af Neapel med anhållan om ett befäl i Spanien emot Napoleon. Det sednare är ej utan sin märkvärdighet, emedan det visar, att det hos hertigen af Orleans så högt beprisade förhållandet, att aldrig.hafva burit vapen emot Frankrike, icke såsom Dumas uttrycker sig, hade. sin grun isbristande lust. Derpå :beskrifves hans försigtiga och tvungna ställning under restaurationen, hans protest emot det vid hertigens afBordeaux födelse-hållna protokoll; Julir. volutionen; hertigens af Orleans uppstigande på tronen, i strid emot en bestäräd, till Carl X gifven försäkran; Laffittes och Periers ministerer. Hvad som egentligen -vände-opinionen emot konungen var den förfärliga massakern i Lyon och Paris, Septemberlagarne emot tryckfriheten och ledningen af den yttre politiken, som förstörde Frankrikes yttre anseende, och hvartill våra dagars historia bildar-en lysande kontrast. Hertiginnans af Berry äfventyr omtalas utförligt; Ludvig Napoleons deremot i största korthet. Då prinsen. efter försöket i Boulogne döridestill fängelse för lifstid, frågade han vid domens uppläsande ganska naift: Huru länge räcker oväl lifstidsfängelse i Frankrike? En intregsant episod i den historiska gången utgöres af författarens samtal med drottning Hortense (nuvarande kejsarens moder), hvarutur vi här anföra slutet: Tror nio, sade exdrottningen, satt om hertigen af Reichstadt ej dött, han skulle hafva fullföljt sin faders värf? vEnligt min tanke, madame, : hafva -sådana män som Napoleon hvarken far eller son, de födas. som meteorer i morgöngryningen, passera från den ena horisonten till den andra tvärtöfver den himmel de upplysa och förlora sig i aftondunklet.s Vet ni, att hvad ni nu säger, är föga trötande för dem af hans familj, som ännu nära några förhoppningar?s ans iiss Men så förhåller det sig dock madame; y vi ha icke lemnat. honom en plats på. vår Nimmel annat.än med: det: vilkor, att han ej på jorden skulle efterlemna några arfvingar.s Och. likväl har han testamenterat sin värja it sin son.e Denna gåfva var olycksbringande för horom, och Gud. upphäfde testamentet. Vet niy att ni just skrämmer mig, ty hertigen af Reichstadt bar i sin ordning testamenterat.den åt min son.a RE Den skall blifva tung att bära för. en simvel officer af schweitzerkonfederationeni Ja ni har rätt; ty denna värja är en spira.s Akta er för att dåra er, madame; jag frukar att ni lefver i denna bedrägliga och beusande atmosfer, som landsflyktiga föra med ig. Tiden, som fortfar att gå framåt för den friga verden, tyckes stå stilla för proskribeade. De se alltid menniskorna och tingen ådana de lemnat dem, och likväl förändra åde menniskor och ting. utseendes Den geeration, som sett Napoleon återkommande rån ön Elba, försvinner med hvarje dag, och enna underbara marsch är-redan. ej. mer ett pinne, utan ett historiskt faktum EEOXEEXOXEOOOOOOOÅOOOOEOEXOXOXOXEXEXOXEEXEOXOXOXOXOXOXLXEÅAXz De strider -somkämpasinom : religionens ch statens områden UD sig: såvsmåningom fven in .på konstens. De hafva såtäma grunds on, frihetens kamp emot tvånget. . Den tid r förbi då det högsta sköna hade sitt san