Aftonbladet – 1 maj 1855, sida 1

STOCKHOLM, den I Maj. Återblick på Riksdagen:) (Statsutskottet.) ) Vi togo uti vår förra artikel (n:o 86) ibetraktande behandlingen inom statsutskottet af statsregleringsfrågorna, så vidt dessa omfattade statsutskottets utgifter. Vi skola i dag kasta en blick på utskottets åtgöranden i afseende på statsverkets inkomster och de derom fattade beslut. Vi beklaga likväl att vi ej heller i detta hänseende kunna tillägga utskottet någon särdeles stor förtjenst, emedan utskottet i allmänhet och åt sig sjelft lemnadt tycktes följa den gamla principen att beräkna statsinkomsterna lägre än de verkligen utgöra, hvarigenom öfverskott erhållas, hvilka sedan vid en blifvande riksdag kunna påräknas såsom tillgång för en hop önskade extra anslag, hvilka eljest troligen icke skulle blifva så lätta att genomdrifva. Denna princip är likväl ganska oriktig, ty den har till följd både att döda kapitaler hopas i statskassan, hvilka dragas ur rörelsen, och att skattebördorna onödigtvis ökas. Emellertid bör det rättvis erkännas, att regeringen icke så strängt som fordom vidhållit denna princip i sitt budgetsförslag till sednaste riksdag; äfvensom dels några engkilda motionärer lyckades att i detta hänseende -åstadkomma ej så obetydliga förhöjningar, dels slutligen bevillningsutskottet utgick ifrån en motsatt princip, hvarigenom det blef möjligt att nedsätta både åtskilliga af de s.k. ordinarie skatterna och i en betydligare mån den allmänna bevillningen. Önskligt vore att blifvande ständer toge ytterligare steg framåt i denna riktning. I förra hänseendet anteckna vi i främsta rummet en utaf herr Carl af Geijerstam hos ridd. och adeln väckt motion (hvilken stod att läsa i Aftonbladet den19. Jan. 1854) angåendeförhöjd inkomstberäkning och bland annat af förslagspriset å tionde: och räntespanmålen samt den ordinarie statsregleringens uppgörande, utan att, såsom allt hiltills, derför anlita den allmänna bevillningen, hvilken R. St. vid en lång följd af-riksdagar sig åtagit. Den förra delen :af motionen gaf anledning till en förhöjd beräkning i priset för kronans spanmål från 6 rdr till 6 rdr 32 sk. bko per tunna, hvilket för den å riksstaten uppförda indelta och oindelta spanmål utgör ett belopp af ej mindre än 143,050 rdr. — Den mäta och ännu vigtigare delen af motionen blef den egentliga grunden för den finansplan, hvilken sedermera, efter förslag af riksgäldsafdelningens utmärkte sekreterare herr C. G. Stuart, af statsutskottet uppgjordes (se statsutskottets bet. n:o 371), och hvarigenom, jemte upphörande afall statsfyllnadssummas beräkning för de ordinare statsutgifterne, — i anseende till: de i öfrigt af bevillningsutskottet föreslagna och af Rikets Ständer fastställda förhöjda beräkningarne af tullsåmt. bränvingbevillningen (den sedhare till tre millioner årligen) — icke mindre än 1,481,380 rdr af statsverkets ordinarie :och extra, ordinare inkomster kunde årligen öfverlemnas till riksgäldskontoret, för bestridande af des. k. extra statsutgifterna och kreditiven ma. m Denna reglerings princip är af en särdeles stor vigt för framtiden, enär den i sig innebär det önskvärda resultatet, att den s. k. allmänna bevillningen hädanefter icke bör kunna af regeringen tagas i:beräkning vid uppgörande af den ordinarie budgeten, och således endast tagasianspråk att användas för utomordentliga bebhof, till räntor å atatslån för produktiva föremål m. ms. d. I afseende på deaf statsutskottet tillstyrkta och af Rikets Ständer bifallna skattenedsättningar, anteckna vi till en början den af Kongl. Maj:t föreslagna nedsättning ej mindre af tionde tackjernsskatten med Y:del af dess nuvarande belopp, än af den å tillverkningarne vid Stora Kopparberget utgående kopparräntan, från hvart 10:de till hvart 30:de sk af årliga tillverkningen, mot vilkor af de 8. k. bergslagsprivilegiernas upphörande, t. ex. allmogens, inom vissa trakter af Dalarne, skyls dighet att till Stora? Kopparbergs bergslag in natura leverera hemmansräntor och mantalseller qvarntullskol; -bergslagets uteslutande rätt till-koluppköp att skatteallmogen, samt timmeroch virkeshandeln inom bergslagens 8. k. frihet m. fi. bergslagen tillagde tjenstbarheter af bergs frälsejord m. m: Likaledes tillstyrkte staisutskottet och biföllo R. St. regeringens förslag om den lindring i beskattningen för de småländska länen, att den derifrån utgående salpeterbjelpen, i stället alt betalas såsom hitintills, efter markegång, får beräknas och. erläggas med. penningar efter kronovärde, emot -ersättning (af omkring 10,000 rår bko) till de stater och kårer, som derigenom komma att erhålla minskning i sina inkomster. ; . Vidare hafva R. St, på tillstyrkan af statsutskottet, efter votering i förstärkt utskott med 65-röster mot 54, beslutit: befrielse från mantalspenningarnes utgående (12:sk. person) för backstugusittare med deras hustrur och enkor samt inhyseshjon, hvarigenom denna inkomsttitel. nedsattes från ,000 till 343,000 rår årligen. I öfrigt harostatsutskottet tillstyrkt och R. St. beslutit, att skattetiteln aluntionde, hvilken i medeltal endast uppgått till 573 rdr årligen, skulle från statsverkets inkomster för framtiden uteslutas, äfvensom att jemväl den s. k. mötesafgiften, som hitintills utgått med 8 sk. per man af gemenskapen vid indelta infanteriregementena, skall upphöra; samt slutligen att den utsockne frälsehemmaneri Halland ålagde rötevakansafgift skall nedsättas till hälften af det belopp hvartill den uppgår för en båtsman i länet, eller från 10,000 till 8250 rår. Ett ytterligare af statsutskottet tillstyrkt och