de finska embetsmännen, som varit det förnämsta verktyget för deras utförande, i Finland allmänneligen är känd under den uts trycksfulla benämningen Hans Förskräckligs het. Det var samme finske geheimeräd, som, när han efter furst Menschikoifs utnämnande till generalguvernör fann sig till en början icke hos denne gälla alldeles så mycket som han önskade, uttänkte och genomdref det för Finland föga ärofulla beslutet af dess senat, att för finska statskassans räkning inköpa det i den svensk-finska historien olyckligt ryktbara herregodset Anjala och med H. M. kejsarens nådiga tillstånd öfverlemna detsamma såsom gåfva åt den ryske fursten, för att såsom ett finskt majorat i evärdlig tid besittas af honom och ians efterkommande. (!) Ryktesvis har man försport, att kejsaren nådigst försträckt den finska statskassan åtskilliga ryska. lån, som numera sägas tillsammans uppgå till flera millioner rubel silfver, och man fruktar; kanske icke utan skäl, att när tiden är inne, då det en gång behagar kejsaren. att fordra. återbetalning af dessa försträckningar eller eljest att kräfva något bidrag. af finnarne utöfver deras: nuvarande skatter, han hvarken torde komma att åtnöja sig med hvad finnarne vilja fritt gifva till rikets underhåll eller tillåta dem att med honom rådslå, jemka, afslå och öfverenskomma om: beloppen. Någon. gång sker äfven statslånet med en viss offentlighet genom utfärdande af obligationer, såsom ock t. ex. i detta ögonSlick skett i följd. af en kejserlig kungörelse af den 4 innevarande: April: Men äfven detta nyaste lån, tills vidare uppgifvet till 650,000 rubel, har kejsaren funnit. godt ii-nåder-tillåtav — såsom det heteri den nämda !kungörelsen, hvilket här med andra ord vill säga så mycket som befallt — finska statsverket tt upptaga. såsom: ytterligare. bidrag till beridande ef krigskostnaderna, utan att finnarne isjelfve derom blifvit hörda eller utan att ens finska senaten synes derom hafva gjort någon fras ställning. Sjelfva kungörelsen nämner åtminstone icke nägon annan underdånig framställning i ämnet, än generalguvernörens, hvilken, råsom bekant är, alltid är en ryss. Hvart de flesta af kejsaren eller den ryska statskassan så beredvilligt åt Finland långifna summor tagit vägen, hafva finnarne lika litet fått erfara, som deras. verkliga belopp, med undantag af den million, hvilken de sjelfves redan vid landtdagen i Borgå 1809 begärde att få låna af kejsaren till grundfond: för den: finska bankens: stiftande, och hvilket. lån i sjelfva verket är det enda, för hvilket ständerna iklädt sig borgen. Måhända framskymtar något ljus i detta afseende genom den officiella upplysning; som: erhölls genom Rehbinders berättelse om Finlands förvaltning under åren 1826—1836, hvaraf finrarne bland annat icke utan öfverrskning erforo, att de finska statsmedlen redan då hade med två millioner rubel bidragit till fästningsbyggnaden vid Bomarsund. Huru många millioner seders mera af samma medel blifvit använda för euahanda ändamål, har man väl oss veterligen aldrig erfarit; men den i Finland gängse föreställningen, att Bomarsund till en icke ringa del hade blifvit uppfördt på den finska statskassans bekostnad, har Färgat og icke varit utan inflytelse på alstrandet af den bittra sinnesstämning, hvarmed finnarne under det nu pågående kriget sett derna dyrbara byggnad förvandlas till grus. Vi hafva undvikit att närmare vidröra den under namn: af Fennomani bekanta riktningen i de nyfinska sträfvandena och dess förhållande till Nikolai regering. Dithörande tilldragelser äro dels mera allmänt kända, dels hafva desamma nyligen. blifvit föremål för en särskilt framställning uti.en förtjenstfull skrift, som redan börjat att af annan handuti Afs tonbladet erhålla en. fullständigare belysning. Vi vilja här endast knyta en enda erinran vid ifrågavarande sträfvanden. Associationsandan, denna måhända den mäktigaste af alla de häfstänger för höjandet af både andlig odling och materielt välstånd, som den nyare tiden uppfunnit, hade äfven, ehuru sent, spridt sig till Finland, och enaf Ide vackraste frukterna deraf var det finska litteratursällskapet. Huru detta sällskap, sedan det redan hunnit till en viss blomstring och börjat i en vidsträcktare krets sprida sina gagneliga och i politiskt afseende visserligen helt oskyldiga skrifter, behandlades af kejsar Nikolaus, hafva vi redan i det föregående berättat. Vi böra tillägga, att i sammanhang med förföljelsen emot det nationella sträfvandet hos litteratursällskapet, en kejserlig kungörelse den 4 Juni 1849 utfärdades, hvarigenom allt mbildande af privata. sällskaper eller föreningar, vetenskapliga, litterära; ekonomiska; för välgörande eller andra ändamål, under hvad namn de vara må, med undantag endast af han; I delsbolag, bestående af några få (1) personers uttryckligen i Finland förbjöds, så att intet sådant sällskap eller förening eller ens större bolag får bildas annorlunda än efter dertill af kejsaren i hvarje fall utverkadt särskilt nådigt tillstånd. Och icke nog dermed. Samma kungörelse förbjöd äfven. alla inbjudnin till: eller insamlingar af-enskilta subskriptioner till hvad slags sammanskott det vara mån, med undantag blott i frågor om beredande () Se Aftonbladet n:r 53, 55, 58, 62, 71, 77, 85; 87 och 94. () Man läse den närmare beskrifningen på buru detta tillgått hos Pekka Kuoharinen (Finland och dess framtid, sid. 33—36), der det visas, huruledes samma skatt. som under svenska styrelsen kunde gäldas med 10 rår, under ryska spiran måste betalas med 24 rdr samma mynt. Pavo Suomalainen beräknar till och med (Ett och annat om Finland, sid. 14), att en ännu vida större förhöjning FÅ i I RE VE SE LO RR AE