Aftonbladet – 24 april 1855, sida 1

MAJDAGARNE PÅ ÅLAND 1808. Historisk novell AF PILGRIMEN ). Aurora T. var oaktadt sina många lyten och sjelfsvåldiga vanor icke i hjertat förderfvad; fastän hon stundom glömde den yttre vördnad hon var skyldig sin mor, som hon ofta såg sin far med missaktning bemöta, älskade hon dock i sjelfva verket denna goda, förbisedda, ingalunda lyckliga qvinna, och vare det sagdt till hennes heder att kärleken till hennes mor lefde på djupet af hennes PFadren önskade ingenting högre än först en tillbedjare och sedan en man åt sin sköna dotter, men på dessa i hafvet kastade öar var det ej lätt att finna någon som motsvarade hans ganska högt uppdrifna anspråk. Tanken möjligheten, att hans dotters skönhet skulle på dessa klippor obemärkt förvissna, pressade mer än en suck från hans hjerta. Men helt oförväntadt anlände en major i rysk tjenst, vacker och ståtlig; läggande sitt rökoffer på den sköna flickans altare, lyckades han att anslå så väl hennes hjerta som hennes fåfänga. Nära en månad hade Nejdhart vistats på Strömsvik, oeh under denna korta tid hade han redan tillvunnitssig hennes kärlek. I hans närvaro kände bon sig liksom under inflytandet af ett rus, och skild från honom drömde hon om honom både vakande och sofvande. Genom en händelse, som hon dock ansåg sig böra förtiga, hade hon erbållit del afde stora företag som man redan börjat utföra, fastän hon ej kände hvilka som stodo i spetsen för —) Se A. B, n:o 91—93. .