Aftonbladet – 24 april 1855, sida 1

förstår alldeles icke hvad fru Gummerus menar. Åh jo, det gör mamsell ganska säkert; om jag icke visste att mamsell vore i själ och hjerta en god flicka, befattade jag mig icke med att uppträda com predikant; men nu har jag, sedan jag först bedt Gud att han må lägga välsignelse till mina ord, beslutat säga mamsell mina hjertang tankar, viss att hon förlåter mig för min välmenings skull. Gummans ord föllo icke direkte på hölleberget, ty fr Gummerus var en qvinna som åtnjöt af alla, hvilka med henne umgingos, den djupaste aktning; Aurora förblef tyst och nedslog ögonen. Jag är sextiosex år,, återtog hon, således nära femtio år äldre än mamsell Aurora, och måste således hafva en god del mera erfarenhet än hon och kan derföre säga henne att ett äktenskap måste bygga sin grund på tvenne ting, om det skall ega bestånd: först på en ömsesidig grudsfruktan , . . Gudsfruktan, hvad menar frun dermed? afbröt lifligt Aurora, ,kan icke en hustru älska sin man, fast hon ej, såsom fruntimmer ifrån barndomen läres, ramlar upp hvar morgon och afton en hop böner samt springer hvar söndag i kyrkan?, Och mamsell har varit i pension,, inföll gumman med len viss sorgsenhet i tonen, och vet icke att gudsfruktan är något helt annat I Nå, det andra vilkoret för ett lyckligt äktenskap ? frågade Aurora. Den ena kontrahenten bör icke varan,svarade gumman med stark tonvigt, en fiende till den andras fädernesland. Nu spratt Aurora till och lyssnade; gumman spände äfven sina öron; den förra, glad att genom någon tillfällighet få afbyta detta samtal, utropade: