munterheten och räckte den glada gubben! småleende sin hand. -Dermed var freden af-slutad. Pbilip drog nu den vilde Chavigny med sig ned för kullen och in i en döfsal, genom vilkens löfverk man tydligt såg parkens illumination. Förklara mig nu, sedan vi blifvit ensammav, sade Philip vänligt, hvad denna drägt och krigiska hållning betyder?s Det betyder att jag bo.tkastat den lilia kragen. Min onkel har äntligen insett att jag ej hade den ringaste kallelse för kyrkan, hvarföre han tillåtit mig välja en annan, för mig mera passande bana, och redan imorgon ämnar jag ingå i musketörelier shevaulgerkåren. Men förlåt, min herre, den frihet jag begagnat. . . att berätta dylika för er så lumpna omständigheter . . . vanans makt ... Således också du,, sade Philip bittert; du, min enda, min bästa vän, du, följeslagaren i mina faror, du visar dig kall; fremmande .. Jag måste få gåtan upplyst. Chavigny, jag besvär dig, svara mig uppriktigt... Har du här eller i Paris hört någonting om min... härkomst ? Huru vore annat möjligt? Er historia är i detta ögonblick det allmänna samtalsämnet i Paris, och de kungliga ynnestbevis, hvilka nyligen slösats på er familj och er sjelf, gifva detta rykte fullkomlig sannolikhet. Man försäkrar att salig kungen ... Det är nog, afbröt Philip suckande. Gud är mitt vittne att jag gjort allt för att dölja denna sorgliga hemlighet!s Han tillade sakta: O min mor! förlåt, förlåt!, Chavigny, som såg honom drömmande och tyst, återtog med förlägen min: Det är således sannt, min herre... monseigneur . . . jag vågar icke ...n