MMM mm de andre; de fleste försökte störta efter honom, men deras ifver försvagades innan kort af det allt högre stigande vattnet, och efter några stegs framåtskridande stannade de; en enda upphann Philip och höll sig tröget vid hans sida: det var abbe de Chavigny, som ej ville att hans vän denna gång skulle trotsa en fara utan honom, och han utvecklade, för att upphinna och åtfölja den rasktframåtilande Philip, en så förvånande vighet, att sjelfva Mådard skulle ha beundrat honom. Nödvändigheten att bibehålla ljusen tända tvingade. dem likväl snart att något sakta sina steg; Philips slocknade icke desto mindre, men han gaf sig ej tid att ånyo tända det, utan ilade fier Mölard, hvilken hade ungefär trettio stega förspfång; hans lopp syntes också försvåradt af öfversvämningen, och ofta stötte han sig emot galleriernas väggar; den underbara instinkt, som vanligtvis ledde honom.genom gångarnes mörker, tycktes vid detta tillfälle svika honom, så att den förföljdes.soch förföljarnes fördelar nästan voro likaz ingen kunde i detta ögonblick bestämma på hvilkenderasidan segern slutligen skulle utfalla, En ovän ad händelse återgaf plötsligen Mådard alla hans vanliga fördelar. Vattnet började nemligen nedstörta. i en af de lägre gångarne om hvilka vi redan talat; under tiden voro gallerierna deröfver i skydd för öfversvämningen. Medard,som först uppnådde den torra terrängen, var ej längre hindrad i sitt lopp utan sprang med öfvernaturlig snabbhet framåt. Philip fortfor likväl att hårdt ansätta honom; den -andlöse uttröttade Chavigny, som endast var några steg efter; besvor honom förgäfves att vänta några sekunder; hans vän insåg allt för väl värdet af: hyarje minut för att