Evangeliska alliansens möte i Paris. Vi hafva blifvit anmodade att lemna rum åt följande uppmaning: Med anledning af centralkomitns för den evangeliska alliansens franska afdelning utfärdade cirkulär om den sammankomst, som är ämnad att ega rum i Paris af evangeliska kristna frän alla verldens delar vid den tid, då den stora industriexpositionen skall försiggå i nämde stad, och hvilken religiösa sammankomst är utsatt att öppnas den 4 nästkommande Juli; får svenska grenens för samma allians centralstyrelse härmedelst vördsamt uppmana de personer inom Sverge, hvilka med uppmärksamhet följt det religiösa lifvets företeelser uti särskilda orter af vårt fädernesland, att med möjligaste första ingifva redogörelser och berättelser om hvad de i nämde afseende erfarit såsom särskildt anmärkningsvärdt, sä väl i allmänhet som inom särskilda stift eller församlingar. Dessa redogörelser, som Önskas skilda från all partiskhet eller ensidighet, vare sig angäende lära eller kyrkoförfattning, böra hufvudsakligen omfatta de ämnen hvilka i nedanstående, af franska centralkomiten utfärdade programm innebållas; vare det för hvar och en fritt att behandla, antingen alla deri förekommande frägor på en gång, eller ock en eller några särskildt. Af dem, hvilka efterkomma denna vär bjertliga uppmaning, att med skriftliga uppsatser belysa dessa ämnen, fordras att de mätte bifoga dem med tydligt utsättande af författarens namn och adress, på det att icke, under anonymitetens slöja, tillfälle måtte lemnas någon att med falska eller obevisliga uppgifters afgifvande vilseleda den stora och maktpåliggande opinion, hvilken på det blifvande parisermötet kommer att bildas. Bref ianehällande dessa redogörelser ställas tili hr doktor A. F. Melander, Stockholm, Stora Nygstan n:o 6. . I. Evangeliska Alliansens historia i alla delar af verlden : dess verkningar, dess svårigheter och dess framgång under de sista fyra åren (det är, sedan generalkonferensen i London 1854), af G. Fisch från Lyon. I. De yttre hinder, som stå I vågen för evangelil sanna hännedoem. Det är klar, att härvid et synnerligt afseende måste fästas på religionsfrivets-frågan, hvilken skall betraktas under två synpunkter, den första med hänsyn till det allmänna tänkesättet och till de frommas föreställningar, den andra med hänsyn till fakta, såsom t. ex. katolicismens ofördragsamhet, protestantismens ofördragsambhet, andra icke kristna länders, såsom Turkiets. Chinas o. s. v. ofördragsamhet. Af grefve de S:t George från Geneve. HE Papismen; dess nuvarande ställning och historia under de sista fyra åren. 4. Dess yltre ställning, dess inflytande på offentliga myndigheter, olikheter i dess organisering uti olika länder 2. Stridens nuvarand ståndpunkt. 3. Inre skiljaktigheter i dess anda, syften, läror och gudstjenst. 4. Dess moraliska kraft dess inflytandes tillväxt eller förminskning uti olika länder; opinionens ställning i detta hänseende, IV. Otron; dess historia inom det filosofiska, teologiska och populära området under de fyra sista åren, jemte betraktande af de orsaker, som verkat bestämmande på densamma friheten och djerfheten i dess nyaste uppenbarelser; dess förhoppningar: för framtiden och den kristna apologetikens nuvarande brister. V. Missionerna och den religiösa statistiken. 1. De evangeliska hednamissionernas hiswria under de sista: fyra åren. 2. Statistiska uppgifter om de kristna ländernas verksamhet, nt och uppoffringar i och för missionssaken; de rätta medlen för denna angeli ent ts främjande; bland hvilka ett allmännare deltagande u!i missionssällskaperna. VI Helighållandet af Sabbaten; cen historisk redögörelse för hvad som i detta hänseende timat under de sista fyfa åren. Diskussion öfver sådana till fönna fråga hörande punkter, som utgöra föremål för tvst bland kristna, skall undvikas och endast de til behandling upptagas, hvilka röna allmänt erkännande. 4. Framställning af fakta. 2. De bevekelsegrunder som föranledt sträfvanden för ett bättre iakttagande af Sabbaten och det inflytande som nu gällande religiösa tänkesätt utöfva i detta hänseende. 3. Hvad skall än ytterligare göras för att lifva dessa bemödanden och att göra dem rätt fruktbärande, och hvilka äro de klippor som böra undvikas? 4. Rvad inflytande hafva Sabbatsfirandets nyaste framsteg utöfvat på olika folks lycka och på de troendes andeliga lif?